#Article 1: Sahara (34 words)


Ai Sahara es big desert i' Afreka. Ai nam sahara i' Erabek wod f' desert. Orn d' north idda Medittaraniyan See, to d' west idda Etlantic Oshen, an to d' east idda Red See.




#Article 2: Norfuk Ailen (332 words)


Norfuk Ailen esa ailen i' t' Pesifik Oshen. Ofisholi a' Teritrii a' Norfuk Ailen, es ner Ostrielya, Nyuu Ziilan an Nyuu Kaledonya, a' es 34 km2 airea. A' ailen es iist o' Ewan's He-ed in Ostrielya. Teda, mani a' dem Norfuk Ailenas descend f' dem myuutinias o' HMS Baunti. Dis es b'cause dem Pitkernas setl'd t' ailen wen Pitkern Ailen b'kam tuu smaal f' t' enkriisin' popyulayshun

Norfuk Ailen es i' t' Tasman Sii, paat a' sowth Pesifik Oshen. A' ailen es iist o' Ostrielya en north o' Nyuu Ziilan.

Dems n' laik a' riveh o' Norfuk, a' 32 km o' koestliin. A' koestliin es mainlii em klif a' presipis. Maun Biets (319m) es t' haies point a' t' ailen, an es neya Maun Pitt (318m). Norfuk Ailen teritrii enkluud tu letl ailens; Felep ailen en Nepeyan ailen.

Kingston es t' ofishol kapitel, but Ban Pain es t' mien toen an de facto kapitel a' t' Ailen.

Norfuk Ailen setl'd iyas en iyas agoe b' dem salan from Nyuu Ziilan abaut 1300–1400 CE. Dem salan laas sam jenereshien on a' ailen.

T' fas Urupean to lan orn a' ailen was Kaptaan James Cook in 1774. Hii giiw a' niem Norf'k Ailen, afta a Dachess a' Norf'k.

Afta a' Fas Fliit setl'd a' Port Jakson, Lieutenant Philip Gidley King got to Norfuk on t' 6th o' Maach, 1788. Dis konwikt setlment laas entil 1814. A' fas setlment s' cos a' Royal Naewi want a' moo-oo from t' ailen. A setlment duu laas lorng, cos a' moo-oo no gude f' shep.

A' sekan konwikt setlment laas from 1825 t' 1855 iyas. Dieh setlment s' piinl setlment en em kondishans orn a ailen kaaduu. Em komandant s' behd. A' sekan setlment s' end en 1855 cos a' Yuunaited Kingd'm s' end transportieshan.

Norfuk Ailen s' setld bai em Pitkernas o' Juun 6, 1856. Dem Pitkernas s' desend from a' myuutenias o' HMS Baunti. I' 1914 iya, a' ailen se enkluud i' Ostrielya esa ekstirnal teritrii.




#Article 3: Pitkern Ailen (208 words)


Ai Pitkern Ailen esa ailen i t' Pesifik Oshen. Es part a' Yunitid Kingdum teritrii. Pitkern Ailen setl'd iyas en iyas agoe b' dem salan f' Baunti on Jaenyuweri 15 in 1790 wi' soom salan Tahityan. Dem Pitkerna s' desend f' a' myuutenias o' HMS Baunti. T' ailen se include i' Yunitid Kingdum esa ekstirnal teritrii. Esa ailen f' dem Pitkern Ailen.

Adamstoen es ofishol kapitel an uni toen an citii o' t' ailen.

T' ofishol langgwidc f' ai Pitkern Ailen es Pitkern. Pitkern (tuu Norfuk) es a' langgwidc daa es spokn i' Norfuk ailen tuu. Es a' miks a' oel Inglish en Tahityan langgwidc, wi' Inglish maeken mor enfluens.

T' uni kirk a' t' ailen esa kongregayshun o' t' Sewent Day Adventist Kirk. T' kirk esn't a' stait rilijin for no lous rigarding et's establishment hauf biin passed. Et waa a' Adventist misyun i' dem 1890s daa waa instrumental a' konwerting dem Pitkerna t' Sewent Day Adventism. I' dem riisent iyas, t' atendens a' t' kirk haa deklin'd. A' 2000, eight a' dem fortii Pitkerna a' t' tiem atend'd serwises a' t' kirk regyularlii. A' spaait a' daa, most did atend a' speshul okasyuns.

T' kirk waa bilt i' 1954. Es manaj'd b' t' residint pastor an t' board a' t' kirk. T' pastor serfs a' tuu-iya term. 




#Article 4: Afreka (10 words)


Afreka es t' sekan biges a' em kontenents (aafta Asya). 




#Article 5: Biiolojii (110 words)


Biiolojii esa saiens, daa studehs laaef, dem plaant an dem anamal. Dem sub-disiplins a' biiolojii ar diifin'd b' dem riiserch siistems employ'd an t' typ a' siistem studii'd: tiioretikel biiolojii yuuses matematikel siistems t' formyulayt dem kwantitaytiw models whil eksperitmentil biilojii performs empirikel eksperiments t' tes t' waliditii a' propos'd teriis an understan dem mekanisms underliiin lyf an hou et look'd an iiwolw'd f' nor-liwin matta abaut 4 billiion yias agoe truu a gradjual enkriis i' t' kompleksitii a' t' siistem. Sii dem branches a' biiolojii f' mor. Dem salan s' study biiolojii a' koel biiolojist. Biiolojii w' faas difiin a' saiens i' t' 19th cenchurii.

Dem branch o' biiolojie:




#Article 6: Erabek (70 words)


Erabek es em Erab laenghwij. Et es simis t' Hiibruu an Auramaik. Erabek es spoken all ower t' woerld, but most i' t' Medl Eist. 

'Bout 250 milyan salan speaken Erabek, en t' laenghwij i' weri emportent t' dem muslim, a' dem muslim biliwe a' God yuus a' t' tark t' Mohamid, a' giiwe hii t' Koran.

Mani word i' Norfuk a' Pitkern a' f' Erabek, liik shuga a' koton.




#Article 7: Poeland (28 words)


Poeland, ofisialii Repablik o' Poeland (Poelish: Rzeczpospolita Polska) esa kuntrii i' Midl Urup. T' kapitel citii es Worsaaw, a' popyulayshun a' 38.5 milyan salan (as a' 2014 iya).




#Article 8: Pitkern Anthem (101 words)


T' Pitkern Anthem es wun national anthem o' Norfuk Ailen an Pitkern Ailen. 

Then shall the KingSay unto themOn his right hand:Come ye blessed of my FatherInherit the kingdom prepared for youFrom the foundation of the worldI was hungerd and ye gave me meat,I was thirsty and ye gave me drinkI was a stranger and ye took me in,Naked and ye clothed me,I was sick and ye visited me,I was in prison and ye came unto meIn as much ye have done it unto one of the least ofThese my brethrenYe have done it unto me,Ye have done it unto me.




#Article 9: Adamstoen (165 words)


Adamstoen esa t' mien toen an a' kapitel citii o' t' Pitkern Ailen. T' popyulayshun a' 2019 iya es 50 piopel.Esa t' uni settlement a' t' ailen, which esa t' uni inhabited one o' t' teritrii.

T' popyulayshun o' Adamstoen esa t' entire popyulayshun o' t' teritrii o' Pitkern Ailen. Aw o' dem otha ailen i' t' gruup ar uninhabited. Adamstoen esa t' plaes where dem Pitkerna iit, sliip, driink, an elsa esa t' plaes where dem grow fuud i' dem gardens.

Adamstoen esa t' sekan liist popyulas kapitel citii i' t' werl, efta King Edward Point (22 inhabitants) o' Sowth Jorja and t' Sowth Sandwich Ailen (elsa a' teritrii o' t' Yunitid Kingdum). Et haa akses t' televisiien an Inteneit, although t' konekyon es much sloer. Et haa telefone elsa but t' mien form o' komyuunikaashun remiens ham radio. 

Adamstoen haa onlii one store daa sells grosheriis an jeneral produkts. Ela there esa post ofis. T' mien striit es kawed t' Hill o' Difikultii.




#Article 10: Pesifik Oshen (20 words)


Ai Pesifik Oshen esa bidy o' salt wata betwiien Asya, Ostrielya, Antartica an North Merika. Es biges o' em oshen.




#Article 11: Hiibruu (22 words)


Hiibruu esa wun a' em laenghwij o' t' Medl Eist. S' es mein spoeken b' Juas an' Esrailies. Liik Erabek an Auramaik.




#Article 12: Inglish (60 words)


Inglish (English /ɪŋglɪʃ/) es a' dcermanik laenghwij.

Inglish (English) es a' laenghwij tat es spokn a' sefrral kuntriis. Tis laenghwij es cerret n'aal tiis koontriis. Tis laenghwij es taot a'maenii skuulls aal ofr te woerelt. Ets enfluens s'efekting Norfuk vaerii mootc.  Inglish es wun aof te moust emportent laenghwijes a'te woerelt. Te histrei f'Inglic es kampliketet. Es aridcineyts a 'Inglen.




#Article 13: Ingland (37 words)


Ingland esa t' biges kuntrii i' t' Yunitid Kingdum. T' kapitel citii es London. 'Bout 60 million piopel liiw i' Ingland. Kuntrii es neya Skotlund a' Waals. Inglish Channel (La Mansh) es siipareitiid Inglaf f' kontenental France.




#Article 14: Kemistrii (12 words)


Kemistrii es a' saiens 'a em kemikill element 'a em kemikill kompornd.




#Article 15: Etem (18 words)


A' Etem es a' baesik paatikel a' t' metaa. Dem etem esa weri smohl, ets 'bout 10-8m ekros. 




#Article 16: Saiens (19 words)


Saiens es a' way t' find owt em ting. T' werd kom f' Leten scire, a' miin t' no.




#Article 17: Ducie Ailen (24 words)


Ducie Ailen esa ailen i t' Pesifik Oshen. Es oend b' Pitkern Ailen. Noewan liws o' Ducie Ailen. Es part a' Pitkern Ailen teritrii.




#Article 18: Henderson Ailen (38 words)


Henderson Ailen esa ailen i' t' Pesifik Oshen. Es oend bai Pitkern Ailen. Noewan liws a' Henderson Ailen. Es 9.6km lon a' 5.1km wiid, a' es 193km NE o' Pitkern Ailen. Es UNESCO World Heritage Site sins 1988. 




#Article 19: Kreschenitii (35 words)


Kreschenitii esa rilijin mad f' t' tiichin a' Jesus. A' wan God a' Kreschenitii. Dem salan daa folluu kreschenitii a' em kreschen. Dis rilijin staat esa i' t' Medl Eist/Lewant 'bout tu tausen iya agoe.




#Article 20: Ostrielya (40 words)


Ostrielya esa kuntrii i' Osheania, a' t' kontenent Ostrielya. Ets west a' Norfuk Ailen an t' mos a' t' res a' Osheania, sowth a' Papua Nyuu Gini, north a' t' Sowthern Oshen an Antarktika, an iist a' t' Indien Oshen. 




#Article 21: Tiemsoen (12 words)


Tiemsoen esa plais a' Erth se hes standid tiem, niemd loekil tiem.




#Article 22: Kurencii (47 words)


Kurencii esa unit a' mani. Som a' em kurencii a' Ostrielyan dola, Uro, Pownd sturleng, Poelish slotii, Ejiiptyan pownd, Boliwyan kurencii, Keniian shileng, Croayshan kuuna, Libiian denar an Solamon Ailen dola. Kurencii ken aslo be siin i' elektoneek forms sutch as' dem bitkoines an dem kredeiyt kaardz.




#Article 23: Judaism (38 words)


Judaism esa rilijin, a' wan God. Mani a' em Jua follow Judaism, a' nort all em Jua salan follow Judaism, an nort all em follow Judaism a' Jua. Dis rilijin staat in t' Medl Eist lorng tiem agoe.




#Article 24: Hiidrojen (39 words)


Hiidrojen esa kemikil element, a' es nambe wan a' d' pieriodik taebl. H es t' kemikil simbil o' hiidrojen. Et em standid kondeshun, hiidrojen esa gas a' nowt haa smell, taist a' kul'la. Hiidrojen es elsa flamabil i' air.




#Article 25: Shuwashya (25 words)


Shuwashya esa fedrel subjekt (a' repablik) a' Rusha. Es t' hoemland o' em Shuwash, a' Bulgar Tirkik salan. T' kapitel citii o' Shuwashya es Cheboksary.




#Article 26: Ratibooer (19 words)


Ratibooer (Poelish: Racibórz; Doich: Ratibor) esa toen i' Poeland. T' popyulayshun, a' 2017 iya, s' es 55 189 salan.




#Article 27: Kroaysha (10 words)


 esa kuntrii i' sowth Urup. T' kapitel citii es Sakreb.




#Article 28: Worsaaw (89 words)


Worsaaw esa kapitel citii a' Poeland. Tuu milyan salan liw a' Worsaaw, dem salan a' naem Varsovians.

Dem salan bigan liwen i' t' airea i' t' thertiinth centurii. I' t' fiftiinth centurii, a' bicaiim citii. Es s' bicaiim kapitel o' Poeland i' t'iya 1596. Bitwiin 1939 a' 1945, Worsaaw s' okupiid b' Doichland. A' Jaenyuweri 17, 1945, t' USSR s' inta t' citii, en saau a' dem Nertsii s' distroii t' old citii. Aafta t' waa, Boleslaw Bierut rayjiim s' mayk Worsaaw kapitel o' t' Salan Repablik o' Poeland. 




#Article 29: Brisbin (139 words)


Brisbin esa citii i' Ostrielya. Es kapitel o' t' stait a' Kwiinsland. T' popyulayshun s' es 1,810,943 i' 2005. Esa therd biges citii i' Ostrielya, en d' biges i' Kwiinsland.

B'for dem Urupean liiwd defe, t' siit o' Brisbin s' enhabit a' dem Aborijinal salan. Matthyu Flindaas fas s' eksplor t'airea a' 1797. Lata, a' Oktoeba 23, 1823, Jon Okslii s' caim o' d'shep Mermaid, en s' sail t' Kwiinsland. Okslii s' diskova t' Brisbin Riveh, s' sail uppa modan-dai Okslii Criik.

Lata, a' 1824, Leftenant Milla s' istablish kolonii a' Redklif, b'for s' relokat a' t'Brisbin Riveh. A' popyulayshun a' Brisbin a' t'end o' 1825 a' 45 mail a' 2 fimail.

En 1859, Kwiinsland s' proklaaim a' difrent colonii f' Niiw Sowth Waayls, a' Brisbin s' choos a' t' kapitel. Lata, a' 1902, Brisbin s' enkorpiraat a' citii.




#Article 30: Sidni (20 words)


Sidni esa citii i' Ostrielya. Es kapitel a' stait a' Niiw Sowth Waayls. Es popyulayshun s' es 4,293,100 i' 2005.




#Article 31: Melban (38 words)


Melban esa citii i' Ostrielya. Es kapitel a' stait a' Wiktoreya. Es popyulayshun s' es 3,730,000 i' 2005.

B'for dem Urupean liiwd defe, t' siit o' Melban a' t' Yarra Riveh s' enhabit a' dem Wurundjeri Aborijinal salan.




#Article 32: Edelaid (26 words)


Edelaid esa citii i' Ostrielya. Es t' kapitel citii a' t' stait a' Sowth Ostrielya. T' popyulayshun s' es 1 333 927 piopel i' 2017 iya.




#Article 33: Pirth (18 words)


Pirth esa citii i' Ostrielya. Es kapitel o' stait a' West Ostrielya. T' popyulayshun es 1,507,900 i' 2005.




#Article 34: Hobart (18 words)


Hobart esa citii i' Ostrielya. Es kapitel a' stait a' Tasmainya. Es popyulayshun s' es 221,000 i' 2015.




#Article 35: Matthyu Flindaas (18 words)


Matthyu Flindaas bin es siela a' eksplora. Hi s' eksplor t' koest a' Ostrielya. Hi diid i' 1814.




#Article 36: Daarwin (82 words)


Daarwin esa citii i' Ostrielya. S' t' kapitel o' t' Northan Teritrii. T' popyulayshun s' es 111,300, a' 2005 iya.

B'for dem Urupa liiwd defe, t' Laraikya Aborijinal salan liiwd a' t' siit. I' t' 1600s, t' Duch s' wisit Ostrielya north koest, en se miek map o' t' airea. John Stoks o' t' HMS Biigl fas salan s' sii Daarwin haaba, i' 1839. Hi s' naam t' haaba aafta Chaarls Daarwin, a British nachurelist a' se sail o' t' Biigl b'for.




#Article 37: Northan Teritrii (62 words)


Northan Teritrii esa fedrel teritrii i' t' north o' Ostrielya. Daarwin esa kapitel a' biges citii, Alis Springs a' Ten'nent Criik a' otha citii.

Northan Teritrii esa't sentril-north o' Ostrielya, eist o' West Ostrielya, north o' Sowth Ostrielya, a' west o' Kwiinsland. Tuu em rok formashun, Eirs Rok a' Dem Olga a' i' teritrii. Kakadu Nashunul Paark a'i' north o' t' teritrii.




#Article 38: Jesus (73 words)


Jesus (also Jesus o' Nasarith), esa biges figur i' kreschenitii. Dem kreshen biliwe a' Jesus esa Mesier, a' dem muslim biliwe Jesus esa profet, a' dem jua biliwe Jesus esa profet.

En kreschenitii, t' liife o' Jesus es s' tel i' em Gospil, i' t' Niiw Testimint o' t' Biibl. Dem Gospil was s' riit b' salan t' follow Jesus, dem aposil. T' for maain em gospil a' John, Mark, Matthew a' Luke. 




#Article 39: Mosaik (27 words)


Mosaik esa aart a' maaken dekorashun a' letl piise o' glas, stoen ulla tiel. Dem mosaik a' yuus f' dekratiw aart, interia d'siin, a' em rilijus riisun.




#Article 40: Galileo Galilei (26 words)


Galileo Galilei bin wos italiian fisisist, maethamatisian a' estrominaa. Hi diid i' 1642. Galileo se diskova em Galilean moon, en hi s' diwelip t' saientifik methud.




#Article 42: Bresel (10 words)


Bresel esa kuntrii i' Sowth Merika. T' kapitel es Breselya.




#Article 43: Esrail (46 words)


Esrail esa kuntrii i' t' Medl Eist. Mas salan a' Esrail es em Jua, taedha salan a' em Erab an a' em Druus. T' kapitel citii es Jerusalem daa es houlii i' Islem, Judaism an Kreschenitii. Amoen taedha big citiis deir esa Tel Aviv an Hefa. 




#Article 44: Yunitid Staits o' Merika (115 words)


Yunitid Staits, ofisholi Yunitid Staits o' Merika (Inglish: United States of America) esa kuntrii i' North Merika. T' kapitel citii es Woshingtun, an t' larges citii es Nyuu York. T' kuntrii esa federal repablik konsistin o' 50 a' em separaet staits, wit deir ouun government daa shaers suvereinitii wit t' federal government. As well as t' 50 diferent staits, t' federashyuun konsists o' t' Distrik o' Kolumbya daa esa federal teritri an' dem wariuus poseshens. Wit 3.8 million skwear maels dem Yunitid Staits o' Merika es t' fourth o' em fifth biges kuntriis i' t' Woral. Es s' third mos popyuulus kuntrii o' t' Erth. T' mijoritii o' Merikan teritri es biitwiin Kaneda an Meksikoe.







#Article 46: Kurów (34 words)


Kurow (Poelish: Kurów) esa toen i' Poeland. Es popyulayshun i' 2,782 a' 2006. Kurow es bitwiin t' citii o' Konskowola a' Lublin, a' es i' t' Lublin Voivodeship. Kurówka Rive floe'es thru t' toen.




#Article 47: Holcolaetis (36 words)


Holcolaetis esa naem o' a genis o' spiida, o' t' Salticidae familii.  Dem spiida s' bild a' flat, woween dens ieg 
sak a' noet konektid t't' nest.  T' ieg sak es stuk t' a trii trunk.




#Article 48: Mixotricha paradoxa (15 words)


Mixotricha paradoxa esa speshii o' proetoeshoea t' liiwe i' t' gut o' em wiit ent.




#Article 49: True Jesus Cherch (76 words)


True Jesus Cherch esa endependent kreshen cherch a' hauf bitwiin 1.5 a' 2.5 million salan a' 45 kuntrii all ower t' woerld. Es s' istablish i' Beyjing, Shiina i 1917. T' cherch belons to d' Pentecost branch o' Kreschenitii that emerged dyuuriin' t' yorlii twentieth cenchurii i' t' Yunitid Staits. T' cherch aims to priich d' Gospil t' t' all a' dem kuntrii biifo' t' Sekan Kamin' o' Jesus. T' ten maain o' em biliwe a':




#Article 50: Jaenyuweri (33 words)


 es d' fas manth a' d' iya, en d' sekan manth a' winta. 

S' therti wan dieh in Jaenyuweri. T' kresmes i' Rusha, Griese, Serbya an taedha ortodoksaal kuntriis es a' Jaenyuweri 7.




#Article 51: Kwinkunks (23 words)


Kwinkunks (⊼) esa simbil s' use a' estrohlogii.  S' reprisent a' aaspekt o' 5/12 o' a' sirkil, a' 150°, bitwiin tuu em objekt.




#Article 52: Sirkil (41 words)


Sirkil esa tuu dimenshanul shaaip, s' haa noe kornaa a' i' round.

T' sentaa o' a' sirkil es t' point en t' midl. T' raadeyas es a' straait liin f' t' sentaa o' t' sirkil t' a' point a' t' siid.




#Article 53: Aarmanya (26 words)


Aarmanya esa kuntrii i' Asya. Kuwaa a' airea o' 29.743 km², en es popyulayshun i' 2 986 100  a' 2017. Yerevan es t' kapitel o' kuntrii. 




#Article 54: Ailen (21 words)


Ailen esa bet a' land t' sur'round b' wata. T' biges ailen i' t' world es Griinland. Otha em ailen a':




#Article 55: Doichland (26 words)


Doichland, Jermanii ulla Jirmanii (Inglish: Germany, Doich: Deutschland) esa kuntrii i' Urup. T' kapitel citii es Berlin.

Doichland es kut i' 16 staits (in Doichland laenghwij):




#Article 56: Serbya (19 words)


 (Serbyan: Србија) esa kuntrii i' Urup.  T' kapitel citii es Belgrade a' popyulayshun es ca 7 milyan i' 2016.




#Article 57: Jorja (21 words)


 esa kuntrii i' Urup. T' President es Giorgi Margvelashvili, an' t' Priim Minista es Irakli Garibashvili. T' kapitel citii es Tbilisi.




#Article 58: Eserbeyjan (24 words)


Eserbeyjan esa kuntrii i' Urup. Kuwaa a' airea o' 86.600 km², en es popyulayshun i' 9 593 000 a' 2015. Baku es t' kapitel.




#Article 59: Dem Nethiland (11 words)


 (Nethilandian: Nederland) esa kuntrii i' Urup. T' kapitel citii es Emsterdam.




#Article 60: Yukrayn (14 words)


Yukrayn (Yukrayniian: Україна) esa kuntrii i' Urup. T' kapitel citii es Kiev (Yukrayniian: Київ).




#Article 61: Endora (12 words)


Endora esa kuntrii i' Urup. Es popyulayshun s' es 77,281 i' 2016.




#Article 62: Bulgeriya (10 words)


Bulgeriya esa kuntrii i' Urup. T' kapitel citii es Sofia.




#Article 63: Hungrii (31 words)


Hungrii esa kuntrii i' Urup. Budapest esa t' mien toen (an t' kapitel citii) o' Hungrii. T' popyulayshun a' kuntrii es 9,797,561 salan i' 2017. Kuwaa es a' 93,030 km² airea.




#Article 64: Ostriya (27 words)


 esa kuntrii i' Sentril Urup. T' kapitel an t' biges citii es Wienna, t' sekan biges citii es Graz. T' kuntrii haufs 8.5 million a' em salans.




#Article 65: Elbanya (44 words)


Elbanya esa kuntrii i' Urup. Et bordas Serbya, Griese an Montiniegrow. T' kapitel citii es Tirana. Kosawo es a kuntrii wit disputid ledgitidmisi Serbya clayms it as t' provins o' Kosawo and Metohije (Косово и Метохије). Otha kuntrii tal dat it haufs independens, tuu. 




#Article 66: Airiland (15 words)


 (Inglish: Ireland) esa kuntrii i' Urup. Es ner Yunitid Kingdum. T' kapitel citii es Dublin.




#Article 67: North Masedoenya (35 words)


Masedoenya (Masedoenyan: Македонија) ulla North Masedoenya, ofisholi t' Repablik o' North Masedoenya (Masedoenyan: Република Северна Македонија) esa kuntrii i' Urup. T' kapitel citii es Skopie. T' popyulayshun a' 2016 iya es 2 073 702 piopel.




#Article 68: Yunitid Kingdum (19 words)


 esa ailen kuntrii i' Urup. Kwiin Aelisabeth sekan es un charge oof ve kuntrii. T' kapitel citii es London.




#Article 69: Moldoewa (41 words)


Moldoewa (Romainyan: Moldova; Rushan: Молдавия) esa kuntrii i' Urup. T' kapitel citii es Kishinyow. T' popyulayshun o' 2017 iya esa 3 550 900 piopel.

Kuwaa a' airea o' 33 864 km². 

Deir esa 2 big rivers i' Moldoewa: Dnistr an Prut.




#Article 70: Norwaii (21 words)


 esa kuntrii i' Urup. Es kapitel citii a' Oslo. Bergen, Trondheim, Stavanger, Drammen, Kristiansand an' Harstad esa big citiis i' Norwaii.




#Article 71: Iseland (16 words)


Iseland esa kuntrii i' Urup. T' kapitel citii es Reykjavik. T' President es Guðni Th. Jóhannesson.




#Article 72: Marlta (21 words)


Marlta esa letl kuntrii i' Urup. Et es dem ailen in a' Medittaraniyan See neya Italii. T' kapitel citii es Valetta.




#Article 73: Watikan Citii (14 words)


 esa kuntrii i' Urup. Es t´smalles kuntrii o' t' woerld. Em liiv t' pope.




#Article 74: Finland (10 words)


Finland esa kuntrii i' Urup. T' kapitel сitii es Helsinki.




#Article 75: Latwya (17 words)


 esa kuntrii i' Urup.  Riigaa es t' kapitel.  Latwya, Estonya a' Lithyuanya maik a' em Baawltik Staat.




#Article 76: Lithyuanya (23 words)


Lithyuanya esa kuntrii i' Urup. President esa Dalia Grybauskaitė, Priim Minista esa Andrius Kubilius.

Lithyuanya, Latwya a' Estonya maik a' em Baawltik Staat.




#Article 77: Italii (10 words)


Italii esa kuntrii i' Urup. T' kapitel citii es Rome.




#Article 78: Griese (10 words)


Griese esa kuntrii i' Urup. Es kapitel citii a' Athens.




#Article 79: Spain (17 words)


Spain esa kuntrii i' Urup. T' kapitel citii es Madrid.

Spain es kut i' 17 autonomous communities.




#Article 80: Swiiden (10 words)


Swiiden esa kuntrii i' Urup. T' kapitel citii es Stockholm.




#Article 81: Switsaland (20 words)


 (Doich: die Schweiz; French: Suisse; Italiian: Svizzera; Roemaansh: Svizra) esa kuntrii i' Urup. T' kapitel citii es Bern (de facto).




#Article 82: Estonya (28 words)


Estonya esa kuntrii i' Urup. Tallinn es t' kapitel. Estonya, Latwya a' Lithyuanya maik a' em Baawltik Staat.

Estonya es kut i' 15 cauntii, kaal maakond i' Estonyan:




#Article 83: Rusha (41 words)


 (Inglish: Russia; Rushan: Россия), ofishol form es t' Rushan Federashun (Rushan: Российская Федерация) esa kuntrii i' Urup an Asya. T' kapitel an biges citii es Moskou. T' President es Vladimir Putin. T' airea o' Rusha es 17 125 191 km2 . 




#Article 84: Turkii (12 words)


Turkii esa kuntrii i' Urup a' Asya. Es kapitel citii a' Ankara.




#Article 85: Curitiba (23 words)


Curitiba esa biges citii i' Sowth Bresel. It es t' kapitel o' stait a' Paraná. Es popyulayshun s' es 1.808.969 i' 2007.




#Article 86: Dem Faaro Ailen (25 words)


Dem Faaro Ailen s' chayn o' ailen i' t' Etlantic Oshen. Dem ailen es paart o' Denmark. Dem Faaro Ailen laenghwij esa Danish 'a Faaroyean.




#Article 87: Almasaan (23 words)


Almasaan (Spanish: Almazán) esa toen i' Spain, sityuuaitid en t' prowins o' Soria, i' Castiil a' Liion. Es popyulayshun i' 5.727 a' 2006.




#Article 88: Valensyaa (20 words)


Valensyaa esa citii i' Spain, i' t' Meditteranean koost. Es popyulayshun i' 807,396, an i' therd biges citii i' Spain.




#Article 89: Wieluń (15 words)


Wieluń (ˈvʲɛluɲ) esa citii i' Poeland.  Es kapitel o' Powiat Wieluński, a' popyulayshun a' 30,000.




#Article 90: Kaneda (22 words)


Kaneda esa t' biges kuntrii i' North Merika an t' sekan biges kuntrii i' Erth (aafta Rusha). T' kapitel citii es Ottawa.




#Article 91: Castiil a' Liion (34 words)


Castiil a' Liion, formelii t' Komunitii o' Castiil a' Liion esa t' biges ortonamus komunitii i' Spain. Kuwaa a' airea o' 94,226 km², en es popyulayshun i' 2,510,849 a' 2005. Valladolid es t' kapitel.




#Article 92: Aragon (28 words)


Aragon, formelii t' Komunitii o' Aragon esa ortonamus komunitii i' Spain. Kuwaa a' airea o' 47.719 km², en es popyulayshun i' 1.296.655 a' 2007. Zaragoza es t' kapitel.




#Article 93: Gniezno (10 words)


Gniezno esa citii i' Poeland.  Es popyulayshun i' 69,844 (2006).




#Article 94: Uetersen (18 words)


Uetersen (Inglish: ˈyːtɐzən) esa citii i' Doichland, a' es 11,43km area. Es popyulayshun s' es 17,865 i' 2006.




#Article 95: Budism (21 words)


Budism esa mad f' t' tiichin a' Buda. Dem salan daa folluu budism a' em budists. Budism staat esa i' Endya.




#Article 96: Etlantic Oshen (22 words)


Ai Etlantic Oshen esa bidy o' salt wata betwiien Urup, Antartica an Merika (Sawth an North). Es sekan biges o' em oshen.




#Article 97: Indien Oshen (28 words)


T' Indien Oshen esa bidy o' salt wata sowth o' Endya, west o' Ostrielya an eist o' Afreka. T' Indien Oshen es t' biges bidy o' oshenic division.




#Article 98: Réunion Ailen (18 words)


Réunion Ailen esa ailen i t' Indien Oshen. Es ner Madagascar. Es popyulayshun s' es 793,000 i' 2007.




#Article 99: Canberra (14 words)


Canberra esa kapitel citii o' Ostrielya, an kapitel a' t' Ostrielyan Kapitel Teritrii too.




#Article 100: Jibrulta (30 words)


Jibrulta (Inglish an Spanish: Gibraltar) esa dapendinci o' Yunitid Kingdum to sowth o' Spain. Inglish es t' ofishol laenghwij o' t' dapedinci, but i' sam paarts es spoken Spanish laenghwij.




#Article 101: Skotlund (17 words)


Skotlund esa kuntrii i' north o' t' Yunitid Kingdum. T' kapitel citii es Edinburgh. Es neya Ingland.




#Article 102: Aaljereya (14 words)


Algeria esa kuntrii i' Afreka. T' kapitel citii es Algiers. T' popyuulashun a' 40,400,000.




#Article 103: Angola (20 words)


Angola esa kuntrii i' Afreka. T' kapitel citii es Luanda, an t' populashen es 25,789,024 i' 2014. Porchuguees es t' offishel laenghwij.




#Article 104: Burkina Faso (10 words)


Burkina Faso esa kuntrii i' Afreka. Da kapitel isa Ouaaouou.




#Article 105: Burundi (22 words)


Burundi esa letl kuntrii i' Afreka. T' kapitel citii es Bujumbura, an t' popyulayshun es 10,524,117. Kirundi, French an' Inglish a' t' ofishol laenghwijes.




#Article 106: Tansaania (23 words)


Tansaania esa kuntrii i' Afreka. T' kapitel citii esa Dodoma but t' biges citii es Daar es Salaam. T' popyulayshun es 55,572,201 (2016).




#Article 107: Niijir (12 words)


Niijir (French: Niger) esa kuntrii i' Afreka. T' kapitel citii esa Niameii.




#Article 108: Adradas (22 words)


Adradas (Spanish: Adradas) esa toen i' Spain, en t' prowins o' Soria, i' Castiil a' Liion. Es popyulayshun waas 79 a' 2006.




#Article 109: Echar (24 words)


Echar (Slowarkyan: Ečer; Hungriian: Ecser) esa willaj i' Hungrii. Ets neya o' t' kapitel citii o' t' kuntrii, Budapest. A' es 13,1 km² area.




#Article 110: Końskowola (36 words)


Konskowola (Poelish: Końskowola, IPA: [kɔɲskɔ'vɔla]) esa toen i' Poeland. Es popyulayshun i' 2,188 a' 2004. Konskowola es bitwiin t' citii o' Puławy a' Kurow, a' es i' t' Lublin Voivodeship. Kurówka Rive floe'es thru t' toen.




#Article 111: Jirman (17 words)


Jirman/Jerman ulla Doich (Deutsch) esa laenghwij mien spoken i' Doichland, Ostriya an Switsaland, em kuntriis a' Urup.




#Article 112: Norfuk (104 words)


Norfuk (Norf'k) esa kreol' laenghwij spoken i' Norfuk Ailen, an es disendiid from t' Pitkern laenghwij a' t' setlas from Pitkern Ailen. Ets a' miks a' oel Inglish en Tahityan laenghwij, wi' Inglish maeken mor enfluens. Mani word i' Norfuk a' f' Inglish, liik ailen an tiemsoen.

Norfuk es t' ofishol laenghwij, wit Inglish, a' Norfuk Ailen sens 2005. T' orthografii dewelap'd bei Aelis Baffett an Dr. Dohnal Liekok es aksepted bei t' Norfuk Ailen gawanment an ets aplekaeshan es enkriisin.

Norfuk es ekposed t' graeta kontakt an enfluens from Inglish dan Pitkern, alla serias komparison a' t' tu laenghwijes haufs nort biin dan.




#Article 113: Budapest (23 words)


Budapest es kapitel citii a' Hungrii. Es biges citii i' Hungrii. Es popyulashun s' es 1,702,297 i' 2008. A es 525 km² area.




#Article 114: Kingston (16 words)


Kingston es t' ofishol kapitel a' Norfuk Ailen. Dem Ailendas refer t' Kingston simpli as toen.




#Article 115: Ekolojii (27 words)


Ekolojii esa saiens. Ets t' branch a' biiolojii a daa haufs t' dea wit' t' riilayshunshep a' em organisms t' wan anotha an t' deir fisikel suroundins. 




#Article 116: Erth (35 words)


Erth esa plaanet. Ets t' wun a' nouun plaanets daa haufs piopel ulla jas anii laaef. Erth orvit da san. Erth id popyuuleitiid bi plaants an anameals. Et haufs grevity daa maeks st'ff stey daaun.  




#Article 117: Antarktida (40 words)


Antarktida esa dur fifth biges kontenent wich overli dur Sowth Poel. Daa es i' dur sowthern hemisfer, almos' entireli sowth f' dur Antartik Sirkl, an es surraundid b' dur Sowthern Oshen.

Neyalii 98% i' Antartica es kovrid b' dik aais.




#Article 118: Julius Caesar (146 words)


Gaius Julius Caesar woos a Roman military and political stiffler. He played a critical role in thur transformation f thur Roman Republic into thur Roman Empire.

He woos known for his gri' military victories. His conques' f Gaul extended thur Roman world to thur North Sea, and he also conducted thur firs' Roman invasion f Britain in 55 BC. Caesar took advantage f domestic troubles to fang-howld control f Rome. He qoocklie began extensive reforms f Roman society and governmen'. He woos proclaimed Dictator, and heavilie centralised thur booreaucracy f thur Republic. A group f senators, led by Caesar's former friend Marcus Junius Brutus, assassinated thur dictator on thur Ides f March (March 15) in 44 BC, hopin' to restore thur Roman Republic. howsome-ever, thur resul' woos another Roman civil war, which ultimatelie led to thur establishmen' f a permanen' autocracy by Caesar's adopted heir, Octavian.




#Article 119: Fisiks (30 words)


Fisiks esa saiens. Fiemas fisisists enkluud bot ar net limmeted tuu Galileo Galilei en Sir Isaac Newton.  Tuu Lernn moor abowt thes goe tu Galileo Galilei ure goe tu Fisisists.  




#Article 120: Islem (30 words)


Islem esa rilijin a' wan God; Allah a' Islem. Dis rilijin stait i' Saudi Erebiya f' abaut 1400 iyas agoe. Meka, Mediina an Jerusalem a' dem emportan citiis i' Islem.




#Article 121: Shiina (22 words)


Shiina (中国), ofisholi Piopel's Repablik o' Shiina, esa kuntrii i' Asya. T' kapitel citii es Beijing. 

Shiina es t' moost popyulous kuntrii.




#Article 122: Tailan (16 words)


Tailan esa kuntrii i' Asya. Et es neer Shiina an Endya. T' kapitel citii es Bangkok.




#Article 123: Nyuu Ziilan (18 words)


Nyuu Ziilan (Maori: Aotearoa; Inglish: New Zealand) esa ailen kuntrii eist o' Ostrielya, i' a' sowth Pesifik Oshen.




#Article 124: Wiktoreya (42 words)


Wiktoreya esa stait i' t' sowth a' eist o' Ostrielya, sowth o' Niiw Sowth Waayls an eist o' Sowth Ostrielya. T' kapitel citii es Melban. Taedha mien citii es Jillong. Wiktoreya es proklaaim a' difrent colonii f' Niiw Sowth Waayls in 1851.




#Article 125: Nyuu Sauth Wiels (21 words)


Nyuu Sowth Waayls esa stait i' t' eist o' Ostrielya. Es kapitel citii a' Sidni. T' Popyulashun es 7,272,800 i' 2012.




#Article 126: Tasmainya (23 words)


Tasmainya esa ailen stait i' t' sowth o' Ostrielyan kontenent. Hobart esa kapitel a' biges citii. Es biges o' em ailen in Ostrielya.




#Article 127: Sowth Ostrielya (14 words)


Sowth Ostrielya esa stait i' t' sowth o' Ostrielya. T' kapitel citii es Edelaid.




#Article 128: West Ostrielya (19 words)


West Ostrielya esa stait i' t' west o' Ostrielya. Es kapitel citii a' Pirth. Es biges o' em staits.




#Article 129: Kwiinsland (32 words)


Kwiinsland esa stait i' t' north o' Ostrielya. Es kapitel citii a' Brisbin.

En 1859, Kwiinsland s' proklaaim a' difrent colonii f' Niiw Sowth Waayls, a' Brisbin s' choos a' t' kapitel.




#Article 130: Wanwaatuu (12 words)


Wanwaatuu esa ailen kuntrii i' Pesifik Oshen.  Es kapitel a' Port Vila.




#Article 131: Italiian (15 words)


Italiian esa laenghwij mienlii spoek i' Italii, a' em teritrii o' Urup. Esa roemantik laenghwij.




#Article 132: Latwyan (11 words)


Latwyan esa laenghwij i' Latwya, esa i' Urup. Wladik uwt Latwyan.




#Article 133: Rushan (16 words)


Rushan (Русский язык) esa em laenghwij i' Rusha. Et es spoken mas i' Urup a' Asya.




#Article 134: Elbanyan (29 words)


Elbanyan (Gjuha Shqipe in Elbanyan) es em indo-urupeyan laenghwij spoken mienli i' Elbanya, a kuntri i' Urup. Elbanyan es spoken in Kosawo an paats a' t' North Masedoenya tuu.




#Article 135: Đồng Hới (28 words)


Đồng Hới (Wiyetnaamese: Thành phố Đồng Hới) esa toen i' Vietnam, en t' prowins o' Quảng Bình, i' Bac Trung Bo, Wiyetnaam. Es popyulayshun i' 103,988 a' 2006.




#Article 136: Buuten (10 words)


Buuten esa kuntrii i' Asya. T' kapitel citii es Thimphu.




#Article 137: Keniia (10 words)


Keniia esa kuntrii i' Afreka. T' kapitel citii es Nairobi.




#Article 138: Ejiipt (10 words)


Ejiipt esa kuntrii i' Afreka. T' kapitel citii es Cairo.




#Article 139: Andalusia (28 words)


Andalusia, formelii t' Komunitii o' Andalusia esa ortonamus komunitii i' Spain. Kuwaa a' airea o' 87,268 km², en es popyulayshun i' 8,415,490 a' 2011. Sevil es t' kapitel.




#Article 140: Eswotiini (257 words)


Eswotiini ulla Swoseland esa kuntrii i' Afreka. Et es border'd b ' Sowth Afreka t' ets north, west an' sowth. Elsa, ets border'd b' Mozambique t' ets northeast. Eswotiini es one o' t' smawest kuntriis a' Afreka.

T' popyulayshun o' Eswotiini es mostlii ethnic Swoses. T' langgwidc o' t' Swoses es siSwati, but Inglish elsa es ofishol. Dem Swoses first establesh'd deir Kingdum in t' 18th centurii under Ngwane III. T' kuntrii an dem Swoses get deir names f' t' King Mswati II unda whose liidurship Eswotiini teritrii waa yunitid an expand'd; dem present borders waa drawn in 1881. Efta a' konflikt kaw'd t' Sekond Boer War, Eswotiini waa unda t' rule o' t' Yunitid Kingdum until independens waa gayn'd a' t' 6 September, 1968. In April 2018 t' name o' t' kuntrii waa chayng'd f' Kingdum o' Swoseland (Inglish: Kingdom of Swaziland) t' Kingdum o' Eswotiini (Inglish: Kingdom of Eswatini).  Dis chayng waa t' mirror t' name o' t' kuntrii i' t' siSwati langgwidc. 

T' government o' Eswotiini esa ebsoluut monarkii, wi' t' King Mswati III a' ets present soweran since 1986. Eleksyuuns a' held every five iyas t' determine t' komposisyuun o' t' House o' Esembli an t' Senate. T' current konstitusyuun waa adoptit in 2005. Howeva, biikaus Eswotiini esa ebsoluut monarkii t' word o' t' King es final.

Eswotiini esa developing kuntrii, an haa serious health issues. Ets t' kuntrii w' t' highest rate o' HIV/AIDS i' t' werl.  A' o' 2018, Eswotiini haa t' 12th-lowest life ekspektansy i' t' werl, a' 58 iyas.




#Article 141: Tuwaluu (10 words)


 esa ailen kuntrii i' Pesifik Oshen.  Es kapitel a' Funafuti.




#Article 142: Baagdad (29 words)


Baagdad (Erabek: بغداد‎) esa wan o' em biges citii o' Medl Eist. Ets elsa t' kapitel an t' biges citii a' Eraak (wit a' popyulayshun a' 9 million salan).




#Article 143: Pitkern (14 words)


Pitkern esa laenghwij spok'n i' Pitkern Ailen. Ets riilated t' Norfuk, Tahityan en Inglish.




#Article 144: Gwiiana (19 words)


Gwiiana, ofisialii (Inglish), (Co-operative Republic of Guyana) esa kuntrii i' Sowth Merika. T' kapitel an mien toen es Georgetown.




#Article 145: Boliwya (12 words)


Boliwya (ofisialii (Spanish): Estado Plurinacional De Bolivia) esa kuntrii i' Sowth Merika.




#Article 146: Ostrielyan Kapitel Teritrii (13 words)


Ostrielyan Kapitel Teritrii esa fedrel teritrii i' Ostrielya. Canberra es t' kapitel citii.




#Article 147: Berlin (11 words)


Berlin esa kapitel a' Doichland. T' popyulayshun es 3,574,830 i' 2016.




#Article 148: God (15 words)


God (or Gohd) esa hed figa o' dem rilijin. Der is many o' dem god.




#Article 149: Tahityan (18 words)


Tahityan esa laenghwij spoken i' Tahitii ailen, i' t' Pesifik Oshen. It es riilat'd tuu Norfuk an Pitkern.




#Article 150: Pitkern Flag (44 words)


T' Flag o' t' Pitkern Ailen esa flag a' t' Pitkern Tal' an t' flag o' t' Yunitid Kingdum. Et wos edaptiid a' 2 Ieprel 1984. Et esa bloo flag with t' yoonyen flag in t' kantan an t' tal' o' t' Pitkern stap.




#Article 151: Oksietan (16 words)


Oksietan esa laenghwij mein spoek i' Frans, Italii, Spain en Monako a' em teritrii o' Urup.




#Article 152: Sowth Merika (19 words)


Sowth Merika esa kontenent.

Aajentiina, Boliwya, Bresel, Chili, Ekwador, Gwiiana, Kolombiya, Paraguay, Peruu, Suriname, Trinidad a' Tobago, Uruguay, Wenezuela.




#Article 153: Konfucii (12 words)


Konfucii esa social philosofer a' biges figur i' Konfucienism, dem create Konfucienism.




#Article 154: Braed Pit (14 words)


William Bradley Brad Pitt (Disemba 18, 1963) es wun Merikan akter an film producer. 




#Article 155: Norfuk flag (12 words)


T' flag o' Norfuk Ailen se enkluud a Norfuk pain (Araucaria heterophylla). 




#Article 156: Siriya (18 words)


 esa kuntrii i' Asya. T'  Kapitel citii es Damaskuu, an t' popyulayshun es 17,064,864. Erabek es t' ofishol laenghwij.




#Article 157: Norfuk kulchur (21 words)


Norfuk kulchur esa kulchur o' oll Norfuk Ailen. Ets riilated t' Pitkern kulchur a' mien an t' Inglish an Tahityan kulchur.




#Article 158: Lebanon (21 words)


 esa kuntrii in t’ Medl Eist, i' Asya. T'  Kapitel citii es Beirut, an t' populashen es 6,006,668. Arabic es t' official language.




#Article 159: Layos (15 words)


 esa kuntrii i' sowth-eist Asya, neya Kamboedya, Wiyetnaam an Tailan. T' kapitel citii es Vientiane.




#Article 160: Felapiins (11 words)


Dem  esa ailen kuntrii i' Asya. T' kapitel citii es Manila.




#Article 161: Pigazzano (17 words)


Pigazzano esa toen i' Italii, a' es 6.2 km² area. Es popyulayshun s' es 1,000 i' 2009.




#Article 162: Linguistiks (11 words)


 esa studeh a' laenghwijes. Es abaut wataweih salan tal en rite.




#Article 163: Oeno Ailen (18 words)


Oeno Ailen esa ailen i t' Pesifik Oshen north a' Pitkern Ailen.  Es part a' Pitkern Ailen teritrii.




#Article 164: Pakistaan (12 words)


 esa kuntrii i' sowth Asya. Es neya Shiina, Endya, Eraan en Afganistaan.




#Article 165: Bangladash (11 words)


 esa kuntrii i' sowth Asya. Es loekaited betwiin Endya en Myanmar.




#Article 166: Nepal (23 words)


 esa kuntrii i' Asya. T' kapitel citii es Kathmandu. T' biges maun i' t' Werl, Maun Evrest (8848 m) es situatiid i' Nepal.




#Article 167: Mongoelya (17 words)


 esa kuntrii i' eist Asya, north a' Shiina an a' south Rusha. Es kapitel a' Ulan Bator.




#Article 168: Japan (13 words)


 esa ailen kuntrii i' Pesifik Oshen, i' eist Asya. Es kapitel a' Tokyo.




#Article 169: Febyuweri (13 words)


 es d' sekan manth a' d' iya, en d' laas manth a' winta.




#Article 170: Maach (19 words)


 es d' therd manth a' d' iya, en d' fas manth a' ortam. S' therti wan dieh in Maach.




#Article 171: Ieprel (18 words)


 es d' forth manth a' d' iya, en d' sekan manth a' ortam. S' therti dieh in Ieprel.




#Article 172: Mieh (19 words)


 es d' fifth manth a' d' iya, en d' laas manth a' ortam. S' therti wan dieh in Mieh.




#Article 173: Juun (18 words)


 es d' sikth manth a' d' iya, en d' fas manth a' sama. S' therti dieh in Juun.




#Article 174: Juulai (19 words)


 es d' semnth manth a' d' iya, en d' sekan manth a' sama. S' therti wan dieh in Juulai.




#Article 175: Orgas (19 words)


 es d' ietth manth a' d' iya, en d' laas manth a' sama. S' therti wan dieh in Orgas.




#Article 176: Septemba (18 words)


 es d' nainth manth a' d' iya, en d' fas manth a' spring. S' therti dieh in Septemba.




#Article 177: Oktoeba (19 words)


 es d' tenth manth a' d' iya, en d' sekan manth a' spring. S' therti wan dieh in Oktoeba.




#Article 178: Nowemba (18 words)


 es d' lemnth manth a' d' iya, en d' laas manth a' spring. S' therti dieh i' Nowemba.




#Article 179: Disemba (19 words)


 es d' laas manth a' d' iya, en d' fas manth a' winta. S' therti wan dieh in Disemba.




#Article 180: Tonga (10 words)


 esa ailen kuntrii i' Pesifik Oshen.  Es kapitel a' Nuku'alofa.




#Article 181: Demokratik Repablik o' t' Kongo (12 words)


 es t' therd biges kuntrii i' Afreka. T' kapitel citii es Kinshasa.




#Article 182: Repablik o' t' Kongo (13 words)


Repablik o' t' Kongo esa kuntrii i' Afreka. T' kapitel citii es Brazzaville.




#Article 183: Panama (10 words)


Panama (ofishali Repablik a' Panama) esa kuntrii i' Sentril Merika.




#Article 184: Haiti (22 words)


Haiti (ofishali Repablik a' Haiti) es t' kuntrii a' west haaf o' t' ailen Hispanyola, i' North Merika. Et bordas Dominikan Repablik.




#Article 185: Transport (40 words)


Transport es a' wieh t' get araun, from wan plais taedha.

Wiehs a' get araun:

Norfuk Ailen reliis moestly on tuu forms a' transport:

Dem sheps laen a' Kingston ulla Kaaskied piya, en pliens laen a' t' Norfuk Ailen Eyaport.




#Article 186: Sieshels (14 words)


 esa ailen kuntrii i t' Indien Oshen ner Madagaskaa. T' kapitel citii es Wiktoreya.




#Article 187: Barain (19 words)


Barain esa kuntrii a' t’ Medl Eist, t’ therd letles kuntrii o' Asya. T’ kapitel citii es Al Manaama.




#Article 188: Kataa (152 words)


 (Erabek: قطر [ˈqɑtˁɑr]‎) esa kuntrii (emiraiit) i' t’ Medl Eist, i' Asya. Et bordas Saudi Erabia a' sowth, an a' west, north an eist deir esa Persidiaan Gyuulf. An de facto, a' wata, Kataa bordas Barain an Yunitid Erab Emiraiits. T' kapitel an t' biges citii es Doha.

Kuwaa a' airea o' 11 586 km². Neyali oll a' teritrii a' Kataa esa desert.

Deir esa nor rivehs i' Kataa, uni 5–7 big wadiis (Erabek: وَادِي‎): Wadii-Asma, Wadii-Banat, Wadii-Debayaan, Wadii-Ziab, Wadii-Girbaan, Wadii-Huvaiila an Wadii-Lusail. Wadii esa a' Erabek naiim o' wet striimbeat o' rivehs.

Siins VII cenchurii Kataa wos a' teritrii o' Erabek Kalifaat, dyuurin' XIII — XIV cenchuriis, o' Barain, a' t' beginiin o' XVI cenchurii, o' Porchugal, afta, o' Ottoman Empaye. I' 1916 — 1971 iyas Kataa wos t' protektoraiit o' t' Yunitid Kingdum. A' Septemba 3 t' letl kuntrii gaiin'd ets independens. T' Nayshunal Dieh o' Kataa esa Desemba 18.




#Article 189: Omaan (13 words)


 esa kuntrii i' t’ Medl Eist, i' Asya. T’ kapitel citii es Muskat.




#Article 190: Nauruu (62 words)


T' Repablik a' Nauruu (also spelt Ripublik Naoero) esa ailen kuntrii i' Pesifik Oshen. Et es part o' Mikronesya. Dem Nauruuans tal an almos nor relatid kaul'd Nauruuan. T' Repablik a' Nauruu es wel known b'cause et es t' mos obiis kuntrii i' t' werld b' persent obiis o owaweiht, wit' a majoritii a' t' kuntriis popyulayshun b'in iida a' dos tuu. 




#Article 191: Fiijii (46 words)


 esa ailen kuntrii i' Pesifik Oshen. Ets kapitel citii es Suva, alla t' larjes citii i' t' kuntrii es Nadi. T' popyulayshun o' Fiijii akordin t' a kownt i' 2009, wos abaut 849 900 piopel, maekin et wan a' t' larjes kuntrii a' t' Pesifik Oshen. 




#Article 192: Samoa (10 words)


 esa ailen kuntrii i' Pesifik Oshen.  Es kapitel s' Apya.




#Article 193: Sowth Koriya (16 words)


Sowth Koriya, ofisialii t' Repablik o' Koriya, esa kuntrii i' north-eist Asya. T' kapitel es Soel




#Article 194: North Koriya (129 words)


, ofisialii Demokratik Piopels Repablik o' Koriya, esa kuntrii i' north-eist Asya, neks t' Sowth Koriya, Shiina, an Rusha. Like their neighbors to t' Sowth, dem North Koriyans klaim aw o' t' Koriyan Peninsula as their ouun teritrii. T' kapitel an laarjist citii es Pyongyang.

I' 1910, t' Koriyan Peninsula waa aneksed b' Japan, which waa at t' tiem known as t' Empire o' Japan. Afta t' Japanese surrender followin their defeat i' Werl War II i' 1945, Koriya waa divided biitwiin t' Yunitid Staits o' Merika an t' Sowiet Yunyuun. Daa led to t' establishment o' two separate staits from Koriyan teritrii. A' invasion o' t' Sowth bii North Koriya i' 1950 led to t' Koriyan War. Et ended wi' a' armistice, although no peace treatii waa signed.

 




#Article 195: Isaac Nyuuton (78 words)


Sir Isaac Nyuuton (4 Jaenyuweri 1643 – 31 Maach 1727) wos a’ Inglish fisisist, maethematishen, estronoma, naachurel filosofa, elkemist, en thiiolojiian. Hii es thort t’ be wan a’ t’ moes enfluwenshal mien i' histrei bii mani skolas en t’ jenrel pablik as wael.

Hiis buuk, t’ Philosophiæ Naturalis Principia Mathematic (elsa koul'd t’ Principia), pablish'd in 1687, es bin konsaaideriid wan a’ t’ moes enfluwenshal buuks i' t’ histrei a’ saiens.

Hii wos barn i' t' Yunitid Kingdum.




#Article 196: Maashal Ailen (10 words)


Dem  esa kuntrii i' Pesifik Oshen. T' kapitel es Majuuroe.




#Article 197: Sri Lanka (15 words)


Sri Lanka es a' ailen kuntrii i' Asya, in t' Indien Oshen, sowth a' Endya.




#Article 198: Thiiolojii (16 words)


Thiioloji es t' studii a' Gohd an die'etiis. Dem salan s' study thiioloji a' call thiiolojist.




#Article 199: Felep Ailen (20 words)


Felap Ailen es a' ailen 6 km sowth a' Norfuk Ailen, a' t' Pesifik Oshen. Es nor enhabitiid.

Phelup I'len

 




#Article 200: Nepeyan Ailen (21 words)


Nepeyan Ailen es a letl unenhabited ailen 'bout 1km sowth f' t' gohlf kors on Norfuk Ailen en t' sowth-west Pesifik.




#Article 201: Montehermoso (20 words)


Montehermoso (Spanish: Montehermoso) esa toen i' Spain, en t' prowins o' Cáceres, i' Extremadura. Es popyulayshun i' 5.799 a' 2009.




#Article 202: Eritreya (10 words)


 es a' kuntrii i' Afreka, neya Aetyopya, Sudan an Jibuuti.




#Article 203: Jibuuti (22 words)


 es a' kuntrii i' Afreka. T' kapitel citii es Jibuuti, an t' popyulashun es 942,333 (2016). Erabek es t' mien laenghwij o' t' kuntrii.




#Article 204: Maldiwes (29 words)


Maldiwes (Maldiweyan: ދިވެހިރާއްޖެ) es a' ailen kuntrii i' t' Indien Oshen. Es t' letles kuntrii i' Asya. T' kapitel citii es Male. Deir esa dem 1192 ailen i' et.




#Article 205: Wiyetnaam (15 words)


 esa kuntrii i' sowth-eist Asya, neya Layos, Kamboedya an Shiina. T' kapitel citii es Hanoi.




#Article 206: Papua Nyuu Gini (21 words)


 esa kuntrii i' t' sowth Pesifik Oshen. T' kuntrii bordas Endonesya i' t' west an es neya Ostrielya an Solamon Ailen.




#Article 207: Gini (11 words)


 es a' kuntrii en west Afreka. T' kapitel citii es Konakri.




#Article 208: Gini-Bisau (24 words)


 es a' kuntrii i' west Afreka. T' kapitel citii es Bisau. T' President es José Mário Vaz, an t' Priim Minista es Aristides Gomes.




#Article 209: Maali (10 words)


 es a' kuntrii en west Afreka. T' kapitel es Bamaakoe.




#Article 210: Gaana (10 words)


 es a' kuntrii en west Afreka. T' kapitel es Akra.




#Article 211: Melasya (18 words)


 esa kuntrii i' Sowth Eist Asya.  bordas Bruunii, Tailan an Endonesya. Der es tu brijes t' Singapur ailen.




#Article 212: Jose Pedro Varela (22 words)


José Pedro Varela (19 Maach 1845 - 24 Oktoeba 1879) wos wun Uruguayan sociologist, journalist an politician. Hii wos barn i' Montevideo.




#Article 213: Palau (12 words)


T' Repablik a'  (also spelt Belau) esa ailen kuntrii i' Pesifik Oshen.




#Article 214: Senegaal (10 words)


 es a' kuntrii en west Afreka. T' kapitel es Dakaa.




#Article 215: Korbin Bleu (14 words)


Corbin Bleu Reivers (Febyuweri 21, 1989, Nyuu York) es wun Merikan akta an siinga.




#Article 216: Iista Ailen (80 words)


Iista Ailen, (Rapa Nui i' t' loekl leanghwij) esa iistern Pesifik Oshen ailen. T' ailen es a' teritrii a' Chili. T' ailens kapitel es Hanga Roa port. 

Rapa Nui es wan riili aisolaeted ailen, 2075km iist a' Pitkern Ailen an 415km west a' Isla Salas y Gómez (unenhabited). T' mien ting a' Iista Ailen es dem mo'ai. Dem ar biiliv'd t' b' statchuus a' dem ansestas a' dem Rapa Nui piopel. Dem wer maek'd f' dem materiial a' t' ailen. 




#Article 217: Chili (16 words)


Chili, ofisholi T' Repablik a Chili es a' Sauth Merikan kuntrii. T' kapitel citii es Santi-ago.




#Article 218: Fedaraeted Staits o' Mikronesya (17 words)


Dem  esa ailen kuntrii i' Pesifik Oshen, miek ap from t' staits Yap, Chuuk, Poenpei an Kosrae.




#Article 219: Aarkitekchur (13 words)


Mani tuares in Norfuk Ailen kam tu sii dem historik bildings in Kingston.




#Article 220: Brij (26 words)


A' brij es a' wieh t' get akros o' ting. Mani brijes kros waata, from wan said taedha. Brijes karli dem roed kros kriik an draen.




#Article 221: Dominikan Repablik (23 words)


Dominikan Repablik es t' kuntrii a' iist haaf t' ailen Hispanyola, en Sentril Merika. T' kapitel citii es Santo Domingo. Et bordas Haiti.




#Article 222: Dominika (18 words)


Dominika es a' letl ailen kuntrii en Sentril Merika an t' karibiyen. T' kapitel citii es Woso (Rosau).




#Article 223: Meksikoe (43 words)


Meksikoe, ofisholi Yunitid Staits o' Meksikoe (Spanish: Estados Unidos Mexicanos) es t' therd biges kuntrii en North Merika, an tʻ 13th biges kuntrii i' t' Woral. Meksikoe Citii es t' kapitel o' Meksikoe. Dis kuntrii es sityuuaitid i' t’ rijiin kaul’d Leten Merika




#Article 224: Bahaamas (18 words)


Bahaamas es a' kuntrii en Sentril Merika miek ap a' mani letl tropikal ailen. T' kapitel es Nasau.




#Article 225: Kyuuba (14 words)


Kyuuba es t' biges ailen kuntrii en t' karibiyen. T' kapitel citii es Havana.




#Article 226: Jamaeka (41 words)


Jamaeka es a' karibiyen ailen kuntrii. T' kapitel citii es Kingston. T' airea o' t' kuntrii es 10,991 km² an t' popyulayshun as a' 2017 iya es 2,890,299 salan. T' mien laenghwij es Inglish, alla ets neya kuntriis daa tal Spanish.




#Article 227: Ekwador (23 words)


Ekwador es a' kuntrii a' t' Pesifik koest a' Sauth Merika north a' Peruu, an enkluuds t' Galapagas Ailen. T' kapitel es Kiito.




#Article 228: Peruu (21 words)


 es a' kuntrii a' t' Pesifik koest a' Sauth Merika, north a' Chili an sauth a' Ekwador. T' kapitel es Liima.




#Article 229: Aajentiina (29 words)


 es t' sekan biges kuntri en Sowth Merika. T' kuntrii es an taedha said t' Andiis Mauntens f' Chili. T' Kapitel citii es Buenos Aires, an t' populashen es 40,117,096 (2010).




#Article 230: Ailen o' Maan (23 words)


Dem Ailen o' Maan (Manx: Ellan Vannin) esa dapendencii, of dem Yunitid Kingdum. Es ner Airiland, Skotlund a' Waals. Douglas es t' kapitel.




#Article 231: Ho Chi Minh City (29 words)


Ho Chi Minh City (Thành phố Hồ Chí Minh) esa city i' Wiyetnaam, kuntrii i' sowth-eist Asya, neya Binh Duong, Đồng Hới, Ba Ria-Vung Tau, Long An, Tay Ninh.




#Article 232: Tan Son Nhat Aeyaport (24 words)


Tan Son Nhat Aeyaport (Wiyetnaamiyan: Sân bay quốc tế Tân Sơn Nhất) esa ayeaport i' Ho Chi Minh City, Wiyetnaam, kuntrii i' sowth-eist Asya.




#Article 233: Dong Hoi Aeyaport (22 words)


Dong Hoi Aeyaport (Dong Hoi Airport/Sân bay Đồng Hới) esa aeyaport i' Đồng Hới, Quang Binh, Wiyetnaam; a kuntrii i' sowth-eist Asya.




#Article 234: French (52 words)


French (Français) es a' indo-urupeyan laenghwij mienli spoeken i' Frans, a' kuntri i' Westen Urup. French es a' 'aitalik' or 'roemantik' laenghwij simis Italiian, Spanish, Leten an mor.

French es spoeken tuu raun t' werl en formali French kolaniis, speshali mani paats a' west Afreka, Indien an Pesifik Oshen ailen, an mor. 




#Article 235: Childe Hassam (36 words)


Childe Hassam (Oktoeba 17, 1859 – Orgas 27, 1935) wos wun Merikan peinta, es bin noht f' hii citii a' kostel em siin. Hii peint o'ah 3000 dem pikshur (waterkulur, ietchen a' lifograf) en hii kareer. 




#Article 236: Kazakstaan (12 words)


Kazakstaan ulla Kasakstaan esa kuntrii i' Asya. T' kapitel citii es Nur-Sultan.




#Article 237: Spring (21 words)


T' siisen a'  kam aafta winta an afor sama. En ar sauthen hemisfiya 's miek ap a' Septemba, Oktoeba an Nowemba.




#Article 238: Sama (21 words)


T' siisen a'  kam aafta spring an afor ortam. En ar sauthen hemisfiya 's miek ap a' Disemba, Jaenyuweri an Febyuweri.




#Article 239: Ortam (21 words)


T' siisen a'  kam aafta sama an afor winta. En ar sauthen hemisfiya 's miek ap a' Maach, Ieprel an Mieh.




#Article 240: Winta (31 words)


T' siisen a'  kam aafta ortam an afor spring. En ar sauthen hemisfiya 's miek ap a' Juun, Juulai an Orgas. En ar nauthen hemisfiya 's en Disemba, Jaenyuweri an Febyuweri.




#Article 241: Hebe Camargo (14 words)


Hebe Maria Camargo (barn 8 Maach 1929) esa Breselyan television presenta, aktres an singa.




#Article 242: Swaalbard (21 words)


 (Norwaiian: Svalbard; Rushan: Шпицберген; Doich: Spitzbergen) esa ailen north a' Norwaii en esa dapendecii a' Norwaii. Es kapitel citii a' Longyearbyen.




#Article 243: Griinland (65 words)


 (Griinlandic: Kalaallit Nunaat, Danish: Grønland) es t' biges ailen i' t' world. Esa dapendincii a' Denmark. T' kapitel citii es Nuuk. Es ner Kaneda, Yunitid Staits a' Iseland. Griinland es t' biges Ailen o' t' Erth. I' 2008, Griinland voet t' gaen independens.

Griinland es setl'd iyas en iyas agoe b' dem Vikings f' Norwaii abaut 900 CE. Dem Vikings led b' Erik The Red.




#Article 244: Woshingtun, D.K. (16 words)


 (ofisholi Distrik o' Kolumbya) esa kapitel citii o' Yunitid Staits. T' popyulayshun a' 2017 es 693,972. 




#Article 245: Osasco (20 words)


Osasco esa biges citii i' Bresel. Es citii a' stait a' São Paulo. Es popyulayshun s' es 718,646 i' 2009.




#Article 246: Flore Kleenin (27 words)


Flore Kleenin es a mayja okkupashin thruout t' weldt. T' mien job o' mos kleeners es ta kleen dem flores.

T' prinsipal raisons fore flore kleenin' es:




#Article 247: Monzón (20 words)


Monzón (Spanish: Monzón) esa toen i' Spain, en t' prowins o' Huesca, i' Aragon. Es popyulayshun i' 17,176 a' 2014.




#Article 248: Auramaik (11 words)


Auramaik esa laenghwij i' t' Medl Eist. Liik Hiibruu an Erabek.




#Article 249: Serbyan (12 words)


Serbyan esa major laenghwij a' Serbya. It es liik Slowenyan an Rushan.




#Article 250: Concepción (16 words)


Concepción esa citii i' Chili, a' es 221,6 km² area. Es popyulashun es 216.061 i' 2002. 




#Article 251: Steinkjer (23 words)


Steinkjer esa citii i' Norwaii. Es popyulayshun s' es 21,972 i' 2017. Esa 34th biges citii i' Norwaii, en d' biges i' Nord-Trøndelag.




#Article 252: Animism (11 words)


Animism esa rilijin. Dem salan daa folluu animism ar dem animists.




#Article 253: Isla Salas y Gómez (23 words)


Dem Isla Salas y Gómez es a' eist Pesific Oshen ailen. T' ailen es a' teritrii a' Iista Ailen. T' ailen es uninhabited.




#Article 254: Dor (13 words)


A dor esa ting daa ken bin yuusen f' getten intuu a' bilding.




#Article 255: Bilding (13 words)


A bilding i' dem tings like a haus or brij made by salan.




#Article 256: Haus (16 words)


A' haus es a' bilding daa salan liiv i'. A' haus es a' part o' aarkitekchur.




#Article 257: Harstad (12 words)


Harstad esa citii i' Norwaii. Es popyulayshun s' es 23,640 i' 2012.




#Article 258: Poelish (12 words)


Poelish esa em laenghwii i' Poeland. Et es spoken most i' Urup.




#Article 259: Paltoga (18 words)


Paltoga esa willaj i' Rusha, a' es 4 km2 airea. T' popyulayshun a' 2010 iya es 261 salan.




#Article 260: Edwid t' Konfesar (47 words)


Edwid t' Konfesar (Ænglisc: Ēadƿeard se Andettere) was kin o' Ingland f' 1042 t' 1066.  T' sun o' Elthred t' Unreddy a' Emma o' Noormandy, hiwas born bitwiin 1003 a' 1005 i' Eslip, Oksfidshiir, an es thort o' a' wan o' t' las Angla-Sakson kin o' Ingland.




#Article 261: Chillyan (19 words)


Chillyan esa citii i' Chili, en t' prowins o' Ñuble, i' Biobío Region. T' popyulayshun i' 2002 es 161,953.




#Article 262: Santiago (11 words)


Santi-ago esa kapitel a' Chili. T' popyulayshun es 5,428,590 i' 2002.




#Article 263: Moshchena (16 words)


Moshchena esa toen i' Yukrayn, a' es 1.05 km² area. T' popyulashun waas 581 i' 2010.




#Article 264: Alla Pugachova (11 words)


Alla Borisowna Pugachova (Ieprel 15, 1949, Moskou) esa wun Rushan singaa.




#Article 265: Ash Springs (18 words)


Ash Springs esa citii i' Yunitid Staits, a' es 4 km2 area. Es popyulashun s'es 161 i' 2006.




#Article 266: Waals (12 words)


Waals (or Cumree) esa kuntrii i' t' Yunitid Kingdum. Es neya Ingland.




#Article 267: Hongi (14 words)


A Hongi es Maori tradishin weah dem nose i' press from wan said t'aedha.




#Article 268: Reginaldo Faria (11 words)


Reginaldo Figueira de Faria (Juun 11, 1937) es wun Breselyan atker.




#Article 269: Estonyan Sports Muusiem (24 words)


T' Estonyan Sports Muusiem esa muusiem o' sportii i Taatu, Estonya.  Et es i' Rüütli Striit, w' anot siit i' Otepää f' sno sport.




#Article 270: Taatu (12 words)


Taatu esa citii i' Estonya.  Es popyulayshun s' es 103,284 i' 2010.




#Article 271: Taylor Lautner (10 words)


Taylor Lautner (barn Febyuweri 11, 1992) es wun Merikan akter.




#Article 272: Kris Paen (10 words)


Chris Pine (born August 23, 1980) es wun Merican akter.




#Article 273: Débora Falabella (11 words)


Débora Lima Falabella (barn Febyuweri 22, 1979) es wun Breselyan aktress.




#Article 274: Thanh Hoa (27 words)


Thanh Hoa (Vietnamese: Thành phố Thanh Hóa) esa toen i' Vietnam, en t' prowins o' Thanh Hoa, i' Bac Trung Bo. Es popyulayshun i' 393.244 a' 2012.




#Article 275: Phan Thiet (27 words)


Phan Thiet (Vietnamese: Thành phố Phan Thiet) esa toen i' Vietnam, en t' prowins o' Binh Thuan, i' Nam Trung Bo. Es popyulayshun i' 350.000 a' 2011.




#Article 276: Elkemii (11 words)


Elkemii esa saiens maeken dem glod auut a' em haushald objukts.




#Article 277: Ben Tre (26 words)


Ben Tre (Vietnamese: Thành phố Bến Tre) esa toen i' Wiyetnaam, en t' prowins o' Ben Tre, i' Mekong Delta. T' popyulayshun es 116.000 a' 2011.




#Article 278: Mara (13 words)


Mara esa toen i' Italii. T' popylaushun a' 2008 iya esa 808 piopel.




#Article 279: Elisabeth II (33 words)


Kwiin Elisabeth II (Ieprel 21, 1926, London; fuul naem esa Elisabeth Aleksaendra Marii) esa Kwiin o' t' United Kingdom, Kaneda, Ostrielya, Nyuu Ziilan, Bahaamas, Papua Nyuu Gini, Solamon Ailen, Tuwaluu, Jamaeka, Barbados andem.




#Article 280: Marisa Orth (11 words)


Marisa Domingos Orth (born October 21, 1964) es wun Brazilian actress.




#Article 281: Luciano Huck (11 words)


Luciano Huck (born 3 septemba 1971) es a Breselyan television presenter.




#Article 282: Lavínia Vlasak (11 words)


Lavínia Gutmann Vlasak (born June 14, 1976) es wun Brazilian actress.




#Article 283: Shep (23 words)


Ai shep es a' vehikel daa gouus a' wata. Ets a' form o' transport: a weih f' getten araun an t' carrieh kargo.




#Article 284: Saudi Erabia (46 words)


 esa kuntrii i' Asya. Ets t' biges kuntrii i' t' Medl Eist, an t' sekan biges Erab kuntrii (afta Algeria wiich es i' Afreka).

T' government o' Saudi Erabia esa Kingdum. However, unlaaek t' Yunitid Kingdum esa absolyuut monarkii, wit lous es bin basii'd a' Islem.




#Article 285: Baku (10 words)


Baku esa t' kapitel an' t' biges citii a' Eserbeyjan.




#Article 286: Boards of Canada (17 words)


Boards of Canada (Norfuk: Bods o' Kaneda) esa band i' Skotlund. T' band wos made i' 1984.




#Article 287: Leb i Sol (22 words)


Leb i Sol (iMasedoenyan: Леб и Сол) es t' band i' Masedoenya. T' band wos maaid i' 1976 an splitid i' 1995.




#Article 288: Araucaria heterophylla (14 words)


Araucaria heterophylla (synonym A. excelsa; Inglish: Norfolk pine) esa pain native ti Norfuk Ailen.




#Article 289: Bern (38 words)


T' citii o' Bern ulla Berne () es t' Bundesstadt (federal citii, de facto Kapitel citii) a' Switsaland, an, wi' (as a' Mieh 2013) a' popyulayshun a' 137 919 piopel, es t' fiifs moost popyulous citii i' Switsaland.




#Article 290: Beijing (26 words)


Beijing es t' kapitel o' t' Piopel's Repablik o' Shiina an one o' t' moost popyulous citiis in t' world. T' popyulashun i' 2015 wos 21,705,000. 




#Article 291: Jiiografii (21 words)


Jiiografii es t' saiens t' studehs dem land, dem fiichaa, dem salan, an t' fenomena a' t' Erth an otha plaanets.




#Article 292: David Cameron (15 words)


David William Donald Cameron (Oktoeba 9, 1966) waas t' Priim Minista o' t' Yunitid Kingdum.




#Article 293: London (41 words)


London ulla Landon es t' kapitel citii a' Ingland an t' Yunitid Kingdum. W' an estimatid 8 538 689 salan i' 2013, London es t' mas popyuulos citii i' t' Yunitid Kingdum an t' sekan popyuulos citii i' Urup (afta Moskou).




#Article 294: Porchuguees (40 words)


Porchuguees ( or  ) esa Romance laenghwij, an es t' sole ofishol laenghwij a' Porchugal, Bresel, Mozambique, Angola, Cape Verde, Gini-Bisau, Sau Toem an Prinsiip, an tuu has co-ofishol laenghwij stetus in Macau, Shiina an in Eist Tiimor, Sowtheist Asya.




#Article 295: Baunti Dieh (45 words)


Baunti Dieh esa holidieh i' both Pitkern Ailen, t' destinayshun a' dem HMS Bounty myuutenias, an a' Norfuk Ailen. Ets selebratid a' Jaenyuweri 23 i' Pitkern, an a' Juun 8 a' Norfuk Ailen, t' dieh that t' descendants a' dem myuutenias arrived on t' ailen.




#Article 296: Tahitii (32 words)


Tahitii es t' biges ailen in t' Winward group o French Polynesia (an oversiis kuntrii a' the French Republic), located in t' aakipelago a' t' Society Ailens in t' sowthern Pesifik Oshen.




#Article 297: Jiolojii (24 words)


Jiolojii es t' saiens comprising t' studeh a' solid Erth, t' rocks a' which it es composed, an t' processes b' which dem chayng.




#Article 298: Rhopalostylis baueri (53 words)


Rhopalostylis baueri esa spisiis a' paam naitiiv t' Norfuk Ailen (Ostrielya) an' t' t' Kermadec Ailens (Nyuu Ziilan). Norfuk Ailen es t' taaep lokelitii. T' kommon naems a' t' Norfuk Ailen ar Norfuk Ailen Paam ulla 'Niau'. I' Nyuu Ziilan t' naem 'Kermadec Nikau' es yuus'd t' riifer t' t' Kermadec Ailens popyuulayshun.




#Article 299: Plaant (18 words)


Plaants, which es tuu kauled griin plaants (Viridiplantae a' Leten), ar livin multisellular organisms a' t' kingdum Plantae.




#Article 300: Asplenium dimorphum (17 words)


Asplenium dimorphum (Norfuk Ailen Spleenwort) esa species a' fern in t' Aspleniaceae family, endemic i' Norfuk Ailen.




#Article 301: Meryta latifolia (11 words)


Meryta latifolia (Seemann) esan evergreen trii endemic ti Norfuk Ailen, Ostrielya.




#Article 302: Wata (70 words)


Wata esa kemikill kompornd wi' t' kemikill formyula . A' wata molekuul contains wun oksijen an tu hiidrojen etems konnektiid b' covalent bonds. Wata es a liquid a' t' standid ambient temperature an pressure, but et uulii co-iksists a' t' Erth wi' ets solid staiit, aes, an gaseous staiit (wata vapor ulla stiim). Wata tuu iksists i' a' liquid crystal staiit neer hydrophilic surfaiisis. Dem anamal niid wata t' servaaew.




#Article 303: Reykyavik (16 words)


Reykyavik (ulla Reykjavík en Iselandic) () es t' kapitel an t' uni big citii en Iseland.




#Article 304: Barak Obama (15 words)


Barack Hussein Obama II (Orgas 4, 1961) wos t' 44th President o' t' Yunitid Staits.




#Article 305: Kaempaala (39 words)


Kampala es t' biges citii an kapitel a' Yuganda. T' citii es dividid into five boroughs that oversee local plannin': Kampala Central Division, Kawempe Division, Makindye Division, Nakawa Division an Lubaga Division. T' citii es coterminous wi' Kampala District.




#Article 306: Bisau (68 words)


Bisau es t' kapitel citii a' Guinea-Bisau. T' citii's borders are t' same as t' Bissau Autonomous Sector. In 2007, t' citii had an estimatid popyulashun a' 407,424 accordin' ti t' Instituto Nacional de Estatística e Censos. T' citii which es located on t' Geba River estuary, off t' Etlantic Oshen, es t' kuntrii's biges citii, major port, an its administrative an military centre.

Bisau es twinned wi':




#Article 307: Tokyo (32 words)


 (), ofisholi , es one a' t' 47 prefectures a' Japan. Tokyo es t' kapitel a' Japan, t' center a' t' Greater Tokyo Airea, an t' biges metropolitan airea in t' world.




#Article 308: Akra (17 words)


Akra es t' kapitel citii a' Gaana, wi' an estimated urban popyulashun a' 4,010,054 as a' 2012.




#Article 309: Soel (35 words)


Soel (, Kapitel Citii, f' anshunt Sillan Seorabeol), ofisholi t' Soel Special Citii, es t' kapitel an t' biges metropolis a' Sowth Koriya. Soel esa megacitii wi' a popyulashun a' mor den 10 million piopel.




#Article 310: Bamaakoe (18 words)


Bamaakoe es t' kapitel an biges citii a' Maali, wi' a popyulashun a' 1.8 million (2009 Census, provisional).




#Article 311: Dakaa (14 words)


Dakaa () es t' kapitel an biges citii a' Senegaal.

Dakaa es twinned wi':




#Article 312: Nuuk (48 words)


Nuuk () es t' kapitel an t' biges citii a' Griinland. Ets t' siit a' government, as well as t' kuntrii's biges kulchural an ekonomik center. T' major citiis closest tuu t' kapitel ar Iqaluit an St. John's i' Kaneda, an Reykjavík in Iseland.

Nuuk es twinned wit:




#Article 313: Vilnius (49 words)


Vilnius () es t' kapitel a' Lithyuanya, an its biges citii, wi' a popyulashun a' 535,091 (809,225 t'gether wi' Vilnius County) as a' 2011. It es located in t' sowtheist a' t' kuntrii. It es t' sekan biges citii a' t' Baawltik staits, aafta Riigaa.

Vilnius es twinned wi':




#Article 314: Stokhoelm (47 words)


Stokhoelm ( ()) es t' kapitel citii a' Swiiden. Stokhoelm es t' mas popyulous citii i' Swiiden an on t' Skandinaviyan peninsula, wit a popyulashun a' 871,952 salan i' t' municipalitii (2010), 1,372,565 salan i' t' yuurban airea (2010), an 2,119,760 salan i' t' metropolitan airea (2010).




#Article 315: Boet (17 words)


A boet esa watakraft a' anii saaez desin'd floet ulla plaain, ti werk ulla travel a' wata.




#Article 316: Leh Valensa (15 words)


Lech Wałęsa (; born 29 Septemba 1943) esa Poelish politician, trade-union organizer, an human-rights activist.




#Article 317: Kopengagn (26 words)


Kopengagn (  ()) es t' kapitel a' Denmark an ets t' msa popyulous citii, wi' an urban popyulayshun a' 1,230,728 an a' metropolitan popyulayshun a' 1,956,278.




#Article 318: Norfuk Ailen Aeyaport (42 words)


Norfuk Ailen Aeyaport  es t' wan aeyaport o' t' Norfuk Ailen, an ekstaernal teritrii a' Ostrielya. T' ailen es lokaytid i' t' Pesifik Oshen b'twiin Ostrielya, Nyuu Ziilan, an Nyuu Kaledonya. T' aeyaport es operaitiid b' t' Adminisstrayshun o' t' Norfuk Ailen.




#Article 319: Tirana (16 words)


 

Tirana (Standid ; regional Gheg Elbanyan: Tirona) es t' kapitel an t' biges citii a' Elbanya.




#Article 320: Solanum aviculare (15 words)


Solanum aviculare, esa soft-woodid shrub native t' Nyuu Ziilan an t' eist koast a' Ostrielya.




#Article 321: Philip Gidley King (20 words)


Captain Philip Gidley King RN (23 Iepril 1758 – 3 Septemba 1808) wos t' third Gavna a' Nyuu Sauth Wiels.




#Article 322: Muskaat (38 words)


Muskaat ( ) es t' kapitel citii o' Omaan. It es tu t' seat a' government an t' biges citii i' t' Governorate a' Muscat. As a' 2010 cenchus, t' popyulayshun o' t' Muskat metropolitan airea wos 734,697.




#Article 323: Ulan Bator (16 words)


Ulaanbaatar (, , Ulaganbagatur) es t' kapitel an t' biges citii o' Mongoelya.Ulaanbaatar Statistic Bulletin May.2008 




#Article 324: Dili (15 words)


Dili () es t' kapitel, biges citii, chief port an commercial center a' Eist Tiimor.




#Article 325: Tallinn (10 words)


Tallinn () es t' kapitel an biges citii o Estonya.




#Article 326: Ban Pain (62 words)


Ban Pain (Inglish: Burnt Pine) es t' biges toen o' Norfuk Ailen. It es t' main commercial hub a' t' ailen, an travel f' one side a' the ailen t' another generally involves passin through Ban Pain. T' central part a' t' toen es marked b' shops an cafes, a roundabaut, Kentia Palm street triis an angle parkin. T' airport es nearb'.




#Article 327: Chekya (16 words)


Chekya (Česko) / Chek Repablik (Česká republika) esa kuntrii i' Urup. T' kapitel citii es Praha.




#Article 328: Howea (18 words)


Howea esa genus a' tu paams, H. belmoreana an H. forsteriana, both endemic t' Lord Howe Ailen, Ostrielya.




#Article 329: Norfolk TV (44 words)


Norfolk TV esa televisiien chann'l o' t' Norfuk Ailen (administratively paat a' Ostrielya) broadkastin advertisements for lokel businesses an tuurist informayshun. Ets t' uni terrestrial televisiien chann'l natiw o' t' Norfuk Ailen, t' Ailen es tuu served b' satlit televisiien f' t' Ostrielyan maenlan.




#Article 330: Pisonia brunoniana (36 words)


Pisonia brunoniana esa species a' flowerin trii in t' Bougainvillea family, Nyctaginaceae, that es native t' Nyuu Ziilan, Norfuk Ailen, Lord Howe Ailen an Hawaii. T' common naems in Nyuu Ziilan are Parapara an Birdcatcher trii.




#Article 331: Kapitel citii (28 words)


A' kapitel citii ulla kapitel toen (ulla simpli kapitel) es t' munisipaelitii enjoyin primarii statyuus i' a' stait, kuntrii, prouvins, ulla taedha region as ets siit a' gaverment.




#Article 332: Lisle Snell (28 words)


Lisle Denis Snell es a Norfuk Ailen politician, who waas t' Chief Miinista a' Norfuk Ailen. He tuu serves as Miinista f' Tuaris.
Snell es a Pitkern descendant.




#Article 333: David Buffett (42 words)


David Ernest Buffett AM (born 17 Oktoeba 1942) es a politikel figure o' t' Ostrielyan teritrii o' Norfuk Ailen. Hii served as Chief Miinista a' Norfuk Ailen f' Maach 2010 t' Maach 2013; hii has tuu held t' position three previous occasions.




#Article 334: Manaama (26 words)


Manama ( ) es t' kapitel an biges citii o' Barain, w' an approximate popyulayshun a' 155,000 piopel. T' area es 30 km² (10 sq mi).




#Article 335: Diplazium australe (32 words)


Diplazium australe es a' letl fern okkyuurrin i' eistern Ostrielya, Nyuu Ziilan an Norfuk Ailen. T' habitat es moist shad'd aireas, uulii okkyuurrin i rainforest. T' kommon naem es Austral Lady Fern.
 




#Article 336: Lyst o' toens a' Norfuk Ailen (11 words)


Tis es t' lyst o' toens i' t' ailen a' Norfuk:




#Article 337: Janelle Patton (17 words)


Janelle Patton wos wun 29-iya-old Sidni woman, hu wos murdered on Norfuk Ailen, on 31 Maach 2002.




#Article 338: Ivens Buffett (16 words)


Ivens François Toon Buffett wos wun politikel figure o' t' Ostrielyan External Teritrii a' Norfuk Ailen.




#Article 339: Arthur Phillip (25 words)


 
Admiral Arthur Phillip RN (11 Oktoeba 173831 Orgas 1814) wos t' fas Gavna a' Nyuu Sowth Wiels, an founder o' t' settlement which became Sidni.




#Article 340: Caselle Landi (18 words)


Caselle Landi, esa citii i' Italii, a' es 25 km area. Es popyulayshun s' es 1.652 i' 2011.




#Article 341: Romaa (20 words)


Romaa es t' kapitel citii o' Italii, a' es 1.287,3586 km area. Es popyulayshun s' es 2.650.155 i' 2013 iya.




#Article 342: Kosawo (29 words)


Kosawo esa province o' Serbya. Ets kapitel citii es Prishtina (i' Elbanyan: Prishtinë, i' Serbyan: Приштина or Priština).

Dem Elbanyan think t' provins es a diffrent kuntrii to Serbya.




#Article 343: Alexandre Borges (10 words)


Alexandre Borges Corrêa  (Febyuweri 23, 1966) es wun Breselyan akter.




#Article 344: Freddie Mercury (21 words)


Freddie Mercury (Farrokh Bulsara; Gujarati: ફરોખ બલ્સારા‌, Pharōkh Balsārā‌; Zanzibar, 5 Septemba 1946 - London, 24 Nowemba 1991) esa singer, Ingland.




#Article 345: Lília Cabral (11 words)


Lília Cabral Bertolli Figueiredo (barn Juulai 13, 1957) esa Breselyan aktress.




#Article 346: Sung Jae-gi (34 words)


Sung Jae-gi (Koriyan: 성재기 成在基, 11 Septemba 1967 – 26 Juulai 2013) wos t' Human right activists, Civil activists, liberalism philosopher i' Sowth Koriya. Esa biges figur i' Association of Korean male (남성연대 男性連帶).




#Article 347: Ronald Reagan (19 words)


Ronald Wilson Reagan (born February 6, 1911 ndash; June 5, 2004) is the 40th President a' t' Yunitid Staits.




#Article 348: Nancy Reagan (20 words)


Nansii Davis Regaan (Juulai 6, 1921 – March 6, 2016) wos aktress an' t' Fas Laidii a' t' Yunitid Staits.




#Article 349: Trojany (26 words)


Trojany esa toen i' Poeland. Es popyulayshun i' 490 a' 2014. Trojany es bitwiin t' citii o' Wołomin a' Worssaw, a' es i' t' Masovian Voivodeship.




#Article 350: Imelda Marcos (16 words)


Imelda Remedios Visitación Trinidad Romuáldez-Marcos (born July 2, 1929) wos t' First Lady a' t' Felapiins.




#Article 351: Bochotnica (35 words)


Bochotnica ( : [bɔxɔtˈnit͡sa]) esa toen i' Poeland. Es popyulayshun i' 1,500 a' 2010. Konskowola es bitwiin t' citii o' Puławy a' Nałęczów, a' es i' t' Lublin Voivodeship. Vistula Rive floe'es thru t' toen.




#Article 352: Chris Pratt (10 words)


Chris Pratt (born Juun 21, 1979) es wun Merikan akter.




#Article 353: Nyuu Ziilan dola (15 words)


T' Nyuu Ziilan dola es t' ofishil kurencii o' Nyuu Ziilan an many ailen tuu.




#Article 354: Dublin (11 words)


Dublin (,  ) es t' kapitel an biges citii a' Airiland.




#Article 355: Maun Biets (22 words)


Maun Biets es t' haies point a' Norfuk Ailen, an external territory a' Ostrielya, at 319 metres (1,047 ft) above sii level.




#Article 356: Cusco (18 words)


Cusco (Qusqu) esa citii i' Peruu, a' es 70.015 km area. T' popyulayshun s' es 435,114 i' 2013.




#Article 357: Goran Vishnich (10 words)


Goran Vishnich (b. September 9 1972) es wun Kroayshan akter.




#Article 358: Kiev (18 words)


Kiev or Kyiv ( ;  ) es t' kapitel an biges citii a' Yukrayn.

Kiev es twinned w':




#Article 359: Helsinki (13 words)


Helsinki (; , ) es t' kapitel an t biges citii a' Finland.




#Article 360: Belgrade (19 words)


Belgrade (Beograd) es kapitel citii a' Serbya. Es popyulashun s' es 1,710,000 i' 2006. A es 360 km² area.




#Article 361: Siciliian (13 words)


Siciliian (Sicilianu) esa laenghwij mein spoek i' Sicilii, a' em teritrii o' Urup.




#Article 362: Bradley Cooper (10 words)


Bradley Cooper (born January 5, 1975) es wun Merikan akter.




#Article 363: Bernii Sandes (21 words)


Bernii Sandes (barn Septemba 8, 1941) esa wun Merikan politishen huu wos seirv'd as t' Seneitor a' t' staiit o' Vermon.




#Article 364: Geiim (23 words)


Geiim es enii aktivitii heri theri es t plaiier's fiigure (as indiviijwel practiiener) an rule dam ken bii for ristriktid or frii envinement.




#Article 365: Danish (14 words)


 esa laenghwij spoken meinli i' Denmark 'a Griinland 'a Faaro Ailen.  esa V2 laenghwij.




#Article 366: Woodway, Washington (24 words)


Woodway esa citii i' Snohomish County, Washington, Yunitid Staits. Woodway es 6th o' 522 i' mani i' Washington. Woodway setl'd on Febyuweri 26, 1958.




#Article 367: Maikrosof' Vaizak (18 words)


Maikrosof Vaizak esa progam o' 2000 iya. Et es yuus t' miek aniimaeshuns i' dokyument. Et yuus HTML+TIME.




#Article 368: Charlotte Rampling (11 words)


Tessa Charlotte Rampling (barn 5 February 1946) es wun Inglish aktress.




#Article 369: Pope Anterus (20 words)


Pope Anterus es t' 19th Pope o' Watikan Citii (Nowemba 21, 235 — Jaenyuweri 3, 236). Pope Anterus es Marteer'd.




#Article 370: Osheania (56 words)


Osheania (Inglish: Oceania; French: Océanie) esa kontenent kampoziid o' vereas gruups o' Pesifik Ailens an Ostrielya. Ets maeked o' for mein parts; Melaniisya, Poliinesya, Mikronesya, an Ostrielyaisya. T' termin Osheania wos kreaytid i' 1831 b' French eksplora Dumont d'Urville. T' termin es yuus'd teda i' mani laenghwij t' dinot a' kontenent kemprising Ostrielya an ajaysent Pesifik. 




#Article 371: Estronomii (10 words)


Estronomii es t' studii of t' stars a' t' spaece




#Article 372: Jerusalem (14 words)


Jerusalem es t' biges citii o Esrail, w' an approximate popyuulashun a' 890,428 piopel.




#Article 373: Plaanet (41 words)


A Plaanet esa seleschel bade orbiring a sdar or a remnent sdar with inef mas t' bikem sferikel b' i's on gravitii bet nat t' t point o' cauzing thermonooklear fyo oshen, an has clearid planitesemel i's nabering rejen (orbitl damenens).




#Article 374: Habitat (29 words)


Habitat esa kansept yoozd i ikalajii wich inkludz t pisiki spas an abiatik fakters thet afekt an ekosistem an i wa ditermin t distrebyooshen o' papyelashens o' pertikyeler kemyoonitii.




#Article 375: Griinlendik (42 words)


T' Griinlendik (Kalaallisut) esa laenghwij o' t' Eskimau-aleution laenghwij, spoken b' t' indiijineus pipal o' Griinland. part tracionailli o' Inuit laenghwijs, sech az Inuktitut, spoken i Kaneda, an es b' ebout 54,000 pipal, mor then haf o' t' spikers o' Eskimau-aleution laenghwijs.




#Article 376: Estonyan (15 words)


Estonyan (eesti keel i' Estonyan) es em laenghwij spoken i' Estonya, a kuntri i' Urup.




#Article 377: Pridi Banomyong (14 words)


Pridi Banomyong (1900 - 1983) is the Priim Minista a' t' Yunitid Tailan.  




#Article 378: Tahaa (21 words)


Ai Tahaa esa ailen i t' Pesifik Oshen. Es part a' French Polynesia. Patio es t' ofishol kapitel o' t' ailen.




#Article 379: Ra'iatea (20 words)


Ai Ra'iatea esa ailen i' t' Pesifik Oshen. Es part a' French Polynesia. Uturoa es ofishol kapitel o' t' ailen.




#Article 380: Mangareva (21 words)


Ai Mangareva esa ailen i t' Pesifik Oshen. Et es part o' French Polynesia. Rikitea es ofishol kapitel o' t' ailen.




#Article 381: Hiva Oa (21 words)


Ai Hiva Oa esa ailen i' t' Pesifik Oshen. Es part a' French Polynesia. Atuona es ofishol kapitel on t' ailen.




#Article 382: Maupiti (13 words)


Ai Maupiti esa ailen i' t' Pesifik Oshen. Ets part o' French Poliinesya.




#Article 383: Ferdinan Markuus (13 words)


Ferdinan Emmanyuuel Edraliin Markuus (1917 — 1989) wos t' 10th President a' t' Felapiins.




#Article 384: Major League Soccer (36 words)


Major league soccer Esa men's football league located I T Yunaitid Stiets An Kaneda. T league has 22 clubs: 19 I T u.S., An three I Kaneda. T league began play I 1996 with 8 teams.




#Article 385: Paris (10 words)


Paris es t' kapitel and t' biges citii o' France.




#Article 386: Donal Traamp (29 words)


Donal Joen Traamp (Juun 14, 1946) es t' 45th President o' t' Yunitid Staits. Hii es kurentlii 74 yias ole. Hii wos borne an rais'd i' Kiins, Nyuu York.  

 




#Article 387: Theresa May (17 words)


Theresa Mary May (née Brasier, born 1 Oktoeba 1956) es t' Priim Minista a' t' Yunitid Kingdum.




#Article 388: Spanish (78 words)


T' Spanish laenghwij (El idioma español) esa Romans laenghwij spoekn i' Spain, a' Urupiin kuntrii, an' deir formur empayee i' t' western hemusfiir (Leten Merika). Esa sekan mos komyuunli spoken laengwij o' Erth, an' esa mein laenghwij o' 21 kuntriis, wit 480,000,000 iindiijunus spoekers.T' laenghwij also haufs a significant amuunt o' spoekers in t' Yunitid Staits, duu a' t' imugrashun frum Leten Merika a' t' Yunitid Staits. T' kuntrii tuuday haufs mor spoekers o' Spanish dan Spain etself.




#Article 389: Apya (14 words)


Apya (Samoan: Apia) es t' kapitel a' Samoa. Es popyulayshun es 36,735 i' 2011.




#Article 390: Solamon Ailen dola (11 words)


Solamon Ailen Dola es t' ofishil kurencii a' t' Solamon Ailen.




#Article 391: Maaori (26 words)


Maaori (Te reo Māori) esa laenghwij mien spoken i' Nyuu Ziilan. As a' 2006 iya, deir esa 'bout 160 000 o' em spiikas o' dis laenghwij.




#Article 392: Graz (30 words)


Graz es t' sekan biges citii en Ostriya. Em hauf a' population es 286.686. T' citii es en t' sowth o' t' kuntrii an es t' kapitel citii o' Styria.




#Article 393: Pittsfield (13 words)


Pittsfield esa citii i' Yunitid Staits.  Es popyulayshun s' es 44,737 i' 2010.




#Article 394: Kim Il-sung (12 words)


Kim Il-sung (1912 — 1994) wiar d' 1. President faan o' North Korea. 




#Article 395: Dem Folklan Ailen (39 words)


Dem Folklan Ailen (Inglish: Falkland Islands) esa archipelago i' t' sowth paat o' t' Etlantic Oshen. De facto, ets auesii teritrii o' t' Yunitid Kingdum, butth Arjentina consaaide daa Dem Folklan Ailen esa paat o' t' Arjentin prowiins Faeland. 




#Article 396: Koekos / Kiiling Ailen (11 words)


Koekos / Kiiling Ailen esa Ostrielyan teritrii i' t' Indien Oshen.




#Article 397: Kontenent Ostrielya (25 words)


Ostrielya (from Leten: australis – sowth) esa t' letles kontenent i' Erth. De fakto ets a' paat o' Osheania.

Deir esa 3 kuntriis i' Ostrielya:




#Article 398: Norfuk histrei (169 words)


Norfuk Ailen setl'd iyas en iyas agoe b' dem salan fram Nyuu Ziilan abaut 1300–1400 CE. Dem salan laas sam jenereshien on a' ailen.

T' fas Urupean to lan orn a' ailen was Kaptaan James Cook in 1774. Hii giiw a' niem Norf'k Ailen, afta a Dachess a' Norf'k.

Afta a' Fas Fliit setl'd a' Port Jakson, Lieutenant Philip Gidley King got to Norfuk on Maach 6, 1788. Dis konwikt setlment laas entil 1814. A' fas setlment s' cos a' Royal Naewi want a' moo-oo fram a' ailen. A setlment duu laas lorng, cos a' moo-oo no gude f' shep.

A' sekan konwikt setlment laas fram 1825-1855. Dieh setlment s' piinl setlment en em kondishans orn a ailen kaaduu. Em komandant s' behd. A' sekan setlment s' end en 1855 cos a' Yuunaited Kingd'm s' end transportieshan.

Norfuk Ailen s' setld bai em Pitkernas o' Juun 6, 1856. Dem Pitkernas s' desend fram a' myuutenias o' HMS Baunti. In 1914, a' ailen se enkluud i' Ostrielya esa ekstirnal teritrii.




#Article 399: Nuku'alofa (24 words)


Nuku'alofa es t' kapitel citii a' Tonga. Et es on t' north coast o' t' ailen o' Tongatapu, en t' sowthernmost ailen o' Tonga.




#Article 401: Oslo (16 words)


Oslo es t' kapitel an t' biges citii o' Norwaii. T' popyulayshun es 693,491 i' 2019.




#Article 402: Šiprage (11 words)


Šiprage (Шипраге) esa village in Bosnya a' Hersegowina, kuntrii i' Urup.




#Article 403: Sarajevo (18 words)


 
Sarajevo (Сарајево)  esa kapitel a' Bosnya a' Hersegowina, kuntrii i' Urup. Es popyulayshun s' es 643,016 i' 2013.




#Article 404: Tunisia (58 words)


Tunisia, ofisialii Repablik o' Tunisia (Erabek: تونس‎) esa kuntrii i' North Afreka. T' kapitel citii es Tunis (Tunisia). A' es 163 610 km² area, an t' popyulayshun es 11,304,482 (2017). T' ofishol laenghwij es Erabek an t' ofishol kurencii es Dinar o' Tunisia. 

T' kuntrii bordas Algeria an Libiia. Big citiis apaat t' kapitel es Sfaaks an Souus. 




#Article 405: Nikosia (16 words)


Nikosia (Inglish: Nicosia) es t' kapitel a' t' Siipris. T' popyulashun a' 2012 wos 276,410 piopel.




#Article 406: Mozambique (10 words)


Mozambique esa kuntrii i' Afreka. T' kapitel ciiti es Maputo.




#Article 407: Gordon Brown (15 words)


James Gordon Brown (born 9 Febyuweri 1951) waas t' Priim Minista a' t' Yunitid Kingdum.




#Article 408: Myuusik (10 words)


Myuusik esa aart a' kulchur wit sound organiized 'n tiem.




#Article 409: Riveh (13 words)


Riveh esa muvin striim o' wata. T' biges rivehs a' Amasonaas an Niil.




#Article 410: James Cook (31 words)


Kaptaan James Cook FRS (Nowemba 7, 1728 — Febyuweri 14, 1779) es a' Briitish explora, navigata, cartografa an kaptaan in the Royal Naewi. Hii lan orn Norfuk Ailen, giiw its niem.




#Article 411: Nyuu Kaledonya (19 words)


Nyuu Kaledonya (French: Nouvelle-Calédonie) esa gruup a' ailen a' Frans i' t' Pesifik Oshen. T' kapitel citii es Numea.




#Article 412: Ankara (10 words)


Ankara es t' kapitel an a' biges citii o' Turkii.




#Article 413: Istanbuel (11 words)


Istanbul ( ) es t' bigges citii in Turkii an Urup.




#Article 414: Brussels (11 words)


Brussels (, ; , ) es t' kapitel citii a' Beljum.




#Article 415: Aiyen (16 words)


Aiyen esa kemikill element w' siimbal fe (f' ) en atomic nambe 26. Aiyen is magnetik.




#Article 416: Adoelf Hitlar (37 words)


Adoelf Hitlar (20 Ieprel 1889 — † 30 Ieprel 1945; ) wos t' Führer a' Doichland. Hii es resposabal f' kilen mani o' em Juas. Hii an hiis kuntrii, Nazi Jirmanii, wos difiitid i' Werl War II.




#Article 417: Hawayiian (37 words)


T' Hawayiian (Hawayiian: ʻŌlelo Hawaiʻi) esa laenghwij tal'n i' Hawayii (Yunitid Staits).

Deir esa 13 lettas i' Hawayiian alfabet, 5 vokal: Aa, Ee, Ii, Oo, Uu, an 8 konsonant: Hh, Kk, Ll, Mm, Nn, Pp, Ww, ʻokina.




#Article 418: Westen Ostrielya (16 words)


Westen Ostrielya esa stait o' Ostrielya. Es kapitel citii a' Pirth. Es biges o' em staits.




#Article 419: Tegeraan (12 words)


Tegeraan esa citii i' Medl Eist in Asya. Es kapitel a' Eraan.




#Article 420: Ushuaia (12 words)


Ushuaia (Spanish: Ushuaia) esa citii i' Aajentiina. T' popyulayshun a' 56,956 (2010).




#Article 421: Lojik (29 words)


Lojik es wun saiens 'bout form o' valid inferiins. Lojik hiwps piopel t' diisaid ef saamting esa truu ulla fols.

A' popyular eksampel o' sillogism es giv'n b' Aristotiil:




#Article 422: Polis (10 words)


Polis esa toen i' Siipris. Populayshun a' 2011 esa 3,690.  




#Article 423: Meka (20 words)


Meka esa citii i' Saudi Arabia. Meka esa emportan citii en Islem. T' popyulayshun i' 2010 iya wos 1,675,368 salan.




#Article 424: Saint Lucia (12 words)


Saint Lucia esa ailen kuntrii i' Etlantic Oshen. Es kapitel a' Castries. 




#Article 425: Martinique (40 words)


Martinique esa French teritrii i' t' Etlantic Oshen. T' kapitel citii es Fort-de-France. T' ofishol laenghwij es French, kurencii es Uro. T' popyulayshun a' 2011 es 392,291.  

Martinique es i' t' Karibean Sii (Etlantic Oshen). Dems many riveh o' ailen.   

 




#Article 426: Nasau (14 words)


Nasau es t' kapitel a' t' Bahaamas. The popyulashun as a' 2016 was 274,400. 




#Article 427: Nicaragua (18 words)


Nicaragua esa kuntrii i' Sentril Merika. T' kapitel es Managua.

T' ofishol kurencii o' Nicaragua es T' Cordoba. 




#Article 428: Meksikoe Citii (11 words)


Meksikoe Citii es t' kapitel an t' biges citii o' Meksikoe.




#Article 429: Leten Merika (12 words)


Leten Merika es wun region sityuuaitid i' Sowth Merika an' North Merika.




#Article 430: William Herschel (19 words)


William Herschel (15 November 1738 – 25 August 1822) wos a’ Inglish estronoma. Hii wos barn in t' Hannover.




#Article 431: Hannover (19 words)


Hannover esa citii i' Doichland. Hannover es t' kapitel a' stait Niedersachsen. Estronoma William Herschel wos barn i' Hannover.




#Article 432: Moskou (117 words)


Moskou es t' kapitel an' t' biges citii a' Rusha an' t' sekan biges citii a' Urup (aftaa Istanbuel). T' popyulayshun, a' 2018 iya, s' es 12 506 468 salan.  

Yurii Vladimirovich Dolgorukii, t' knyaz (king) o' Kiev, faund'd Moskou i' 1147 iya. Afta, i' XIII—XV senchuriis Moskou wos t' kapitel citii a' Moskou Knyazhestvo. Et wos big citii o' dat tiem. I' 1605, Moskou wos attak'd b' Lzhedmitriy I, but hii wos kill'd. Dyuuriin' 1608—1610 iyas Moskou wos attak'd b' Lzhedmitriy II.

I' 1712, kapitel wos muuv'd from Moskou tuu Saint Piiterburg. Butth i' Sovet tiem (1922—1991 iyas), Moskou bikaaem agaiin t' kapitel o' t' kuntrii. Afta YoSSR kollaps'd Moskou bikaaem'd t' kapitel citii o' Rusha.




#Article 433: Volgograd (10 words)


Volgograd esa citii i' Rusha. Popyulayshun a' 2017 a' 1,015,586.




#Article 434: Cheboksary (27 words)


Cheboksary (Shuwash: Шупашкар; Rushan: Чебоксары) esa citii i' Rusha, t' kapitel an t' mien citii o' Repablik Shuwashya. T' popyulayshun a' 2017 iya esa 489 498 salan.




#Article 435: Kaluga (16 words)


Kaluga esa citii i' Rusha an center a' t' Kaluga Oblast. Populayshun a' 2017 a' 341,892.




#Article 436: Podolsk (13 words)


Podolsk esa citii i' Moscow Oblast i' Rusha. T' popyulayshun es 302 831 (2018).




#Article 437: Pitkern Tal' (46 words)


T' Tal' o' t' Pitkern Ailen esa simbol o' t' ailen. Et wos edaptedi a' 4 november 1969. T' tal' es yuus'd i' t' Flag o' Pitkern. Ets i' t' korna a' t' flag an haufs mani aspekts as otha Owasiis Teritrii o' t' Yunitid Kingdum.




#Article 438: Batlshep (31 words)


Batlshep esa ailen i' Alaska, Yunitid Staits. Federel Awiayshun Adminisstrayshun set a' speshul tauee a' t' ailen tuu asist inkamin paailots tuu Juuno Entanashunal Aeyaport. Also et es yuus'd f' kempin.




#Article 439: Alaska (19 words)


Alaska (Rushan: Аляска; Inglish: Alaska) es t' stait i' Yunitid Staits. T' kapitel citii es Juuno. Alaska bordas Kaneda.




#Article 440: Korintuu (13 words)


Korintuu esa toen i' Nicaragua. T' popyulayshun a' 2013 iya wos 15,694 salan.




#Article 441: Larnaka (13 words)


Larnaka esa kuurort citii i' Siipris. T' populayshun a' 2001 esa 72,000 piopel.




#Article 442: Azov (44 words)


Azov (Rushan: Азов) esa toen i' Rostov Oblast i' Rusha, a' populayshun t' 81 335 (2017).

En 1471 Turkiish bild'd fortriss Azak (Azov). Don Cossacks attak'd it en 1574, 1593, 1620 an 1626. Afta Rushan Tsar Piter t' Great joiin'd Azov a' Rushan Empaye.




#Article 443: Ardon (10 words)


Ardon esa toen i' Rusha, a' populayshun a' 19,371 (2017).




#Article 444: Dem British Virgin Ailen (11 words)


Dem British Virgin Ailen esa British teritrii i' t' Etlantic Oshen. 




#Article 445: Dem Turks a' Caicos Ailen (14 words)


Dem Turks a' Caicos Ailen esa British teritrii i' Etlantic Oshen, i' t' karibiyen 




#Article 446: Bobrov (12 words)


Bobrov esa toen i' Rusha, t' populayshun esa 20 460 piopel (2018).




#Article 447: Inglish Wikkapedya (29 words)


Inglish Wikkapedya (Inglish: English Wikipedia) esa t' biges Wikkapedya, t' frii ensiiklopedya. Ets a' Inglish laenghwij, an, as a' Maach 31, 2019, Inglish Wikkapedya haufs 5 829 320 paijes.




#Article 448: Ardatov (10 words)


Ardatov (Rushan: Ардатов; Erzyan: Орданьбуе ош) esa toen i' Rusha.




#Article 449: Barbados (14 words)


Barbados es a' letl ailen kuntrii en Sentril Merika. T' kapitel citii es Brijtoen.




#Article 450: Saint Vincent a' t' Grenadines (14 words)


Saint Vincent a' t' Grenadines esa ailen kuntrii i' Etlantic Oshen, i' t' karibiyen.




#Article 451: Melekeok (14 words)


Melekeok esa toen i' Palau; wos t' kapitel citii o' t' kuntrii (i' 2006).




#Article 452: Mediina (12 words)


Mediina esa citii i' Saudi Arabia. Mediina esa emportan citii i' Islem.




#Article 453: Hanoi (10 words)


Hanoi es t' kapitel an sekan biges citii i' Wiyetnaam.




#Article 454: Angela Merkel (14 words)


Angela Merkel (17 Juulai 1954) esa chancellor a' Doichland. Shii wos barn i' Hamburg.




#Article 455: Hamburg (11 words)


Hamburg esa big citii i' Doichland. Populayshun a' 2015 a' 1,803,752.




#Article 456: Gerhard Shroder (14 words)


Gerhard Shroder wos a' chancellor a' Doichland. Hi wos barn i' 1944 i' Blomberg. 




#Article 457: Blomberg (17 words)


Blomberg esa toen i' Doichland. T' popyulayshun es 15 274 (2016). Gerhard Schroder wos barn i' Blomberg.




#Article 458: Maekl Jeksun (17 words)


Michael Joseph Jackson (Gary, 29 Orgas 1958 - Los Angeles, 25 Juun 2009) esa singer, Yunitid Staits.




#Article 459: Konrad II (19 words)


Konrad II (1074—1101; Doich: Konrad; Italiian: Corrado di Lorena) waas kwiin a' Doichland (1087—1098) an' kwiin a' Italii (1093—1098).




#Article 460: Prussia (14 words)


Kingdum Prussia (Doich: Königreich Preußen) wos t' kuntrii i' Urup. T' kapitel wos Berlin.   




#Article 461: Kresmes (41 words)


Kresmes (Anshunt Griik: Ή κατά σάρκα Γέννησις τού Κυρίου καί Θεού καί Σωτήρος ἡμῶν Ιησού Χριστού) esa holidieh. Ets selebratid a' Jaenyuweri 7 i' Rusha, Yukrayn, Griese, Belerus, Siipris, Serbya an i' otha ortodoks kuntriis, a' Disemba 25 i' otha kuntriis.




#Article 462: Yaan Meien (12 words)


Yaan Meien esa ailen north a' Norwaii en esa dapendecii a' Norwaii.  
 




#Article 463: Somalia (17 words)


Somalia (, es-sumaal) esa kuntrii i' Afreka. T' kapitel citii es Mogadisho. Es popyulayshun es 14,317,996 (2016).




#Article 464: Pitkern histrei (21 words)


Pitkern Ailen setl'd iyas en iyas agoe b' dem salan f' Baunti on Jaenyuweri 15 in 1790 wi' soom salan Tahityan.




#Article 465: Norfuk Tal' (16 words)


T' tal' o' t' Norfuk Ailen esa simbol o' t' ailen. It wos edaptedi an 1980.




#Article 466: Astrakan (23 words)


Astrakan esa citii i' t' sowth paat o' Rusha. Ets t' senta o' Astrakan Oblast. T' popyulayshun i' 2018 es 533 925 piopel.  




#Article 467: Roemaansh (26 words)


Roemaansh es t' laenghwij spoekn b' t' mownten mehn a' Switsaland. Ets t' 4th laenghwij of Switsaland. Thu uthurs ar jirman ulla doich, french, an italiian.




#Article 468: Namibia (18 words)


Namibia esa kuntrii i' Afreka. Et bordas Angola, Sowth Afreka, Botswana an Zambia. T' kapitel citii es Windhuk.




#Article 469: Romainyan (13 words)


Romainyan esa laenghwij mien spoken i' Romainya an Moldoewa, a' em teritrii o' Urup.




#Article 470: Siligo (17 words)


Siligo esa citii i' Italii, a' es 4,2 km area. Es popyulayshun s' es 891 i' 2014.




#Article 471: Mogadisho (11 words)


Mogadisho es t' kapitel a' Somalia. Es popyulayshun es 2,425,000 (2017).




#Article 472: Kolombiya (11 words)


Kolombiya es kuntrii i' Sowth Merika. T' kapitel citii es Bogota.




#Article 473: Suriname (11 words)


Suriname esa kuntrii i' Sowth Merika. T' kapitel citii es Paramaribo.




#Article 474: Uruguay (11 words)


Uruguay esa kuntrii i' Sowth Merika. T' kapitel citii es Montevideo.




#Article 475: Wenezuela (254 words)


Wenezuela (ofisholi t' Bolivarian Repablik o' Wenezuela, Spanish: República Bolivariana de Venezuela)  esa kuntrii i' Sowth Merika. T' kapitel an laarjist citii es Caracas.

T' teritrii o' Wenezuela was colonised bii Spain i' 1522. Dis was i' spaait o' t' oposisyuun b' t' indijinuus piopel. I' 1811, Wenezuela biicame one o' t' first teritriis o' Hispanic Merika t' declare independens from Spain. Initially, howewer, et was konsaaider'd a part o' t' wider kuntrii Gran Colombia. Gran Colombia collapsed i' 1831, an before daa a' fulii sovereign Wenezuela formed i' 1830.

I' t' 19t centurii, Wenezuela endured poliitical turmoil an militarii dictatorships. Dem lasted until t' mid-20t centurii, when there was a' transisyuun to demokrasii.

A' lack o' confidens i' t' poliitical partiis o' t' time led to t' eleksyuun o' Hugo Chávez i' 1998 (who was formerlii involved wi' a coup. Chávez would laanch t' Bolivarian Revolusyuun, beginning wi' rewriting t' konstitusyuun. T' nyuu konstitusyuun renamed t' kuntrii ofisholii to t' Bolivarian Repablik o' Wenezuela. Chávez established populist an leftist social an economic polisiis. His suksesor, Nicolás Maduro, conitinued dem. Today, Wenezuela suffers from mass inflayshuun an povertii. T' oposisyuun blames dem i' t' policiis o' t' Revolusyuun.

I' 2019 t' liider o' the oposisyuun-kontrolled Nashyuunal Asemblii, Juan Guaidó was deklared bii t' oposisyuun t' bii Maduro's succesor. This was because dey claimed daa t' eleksyuun o' 2018 was fradulent. T' Yunitid Staits, Kolombiya, an mani othas rekognaaiz'd his claim. This has led to a' situasyuun i' which Wenezuela has two ofisholi rekognaaiz'd presidents.




#Article 476: Werl War II (10 words)


Werld War II wos t' sekan o' dem werld wars.








#Article 478: Yurkshier (20 words)


Yurkshier (Inglish: Yorkshire) ulla jas Yurks (Inglish: Yorks) esa t' biges kauntii o' Yunitid Kingdum bin sityuuaitiid i' Northan Inglund. 




#Article 479: Kingston, Jamaeka (17 words)


Kingston es t' mien toen an t' kapitel citii a' Jamaeka. T' popyulayshun es 662 426 piopel.




#Article 480: Funafuti (10 words)


Funafuti es t' kapitel an t' biges citii i' Tuwaluu.




#Article 481: Lord Howe Ailen (11 words)


Lord Howe Ailen es a ailen en Nyuu Sauth Wiels, Ostrielya.




#Article 482: Kot d'Ivuaar (31 words)


Kot d'Ivuaar ulla Evorii Koest, ofisholi Repablik o' Kot d'Ivuaar esa kuntrii i' Afreka. T' kapitel es Yamusuukro (281 735 salan) en t' biges citii es  Abidjan (4 395 243 salan).




#Article 483: Saint Kitts a' Nevis (21 words)


Saint Kitts a' Nevis a karibiyen ailen kuntriis. T' kapitel citii es Basseterre (en Saint Kitts), an t' populashen es 52,650 en 2010.




#Article 484: Alis Springs (12 words)


Alis Springs esa therd biges citii en t' Northan Teritrii o' Ostrielya.




#Article 485: Sportii (28 words)


Sportii esa organaes'd werk a' piopel daa inkluud o' fisikel an intelekshual batl. T' Olympic Geiims esa em eksampel o' organaes'd sportii batl daa haepens ev'rii 4 iyas.




#Article 486: Edirne (12 words)


Edirne (, , ) esa citii a' t' Urupean paat o' Turkii.




#Article 487: Tunis (28 words)


Tunis ulla Tunisia (Erabek: تونس‎; French: Tunis) es t' kapitel an biges citii o' Tunisia. T' popyulayshun es 3 980 500 (2008). Kuwaa a' airea o'  212,63 km2.




#Article 488: Evrest (14 words)


Evrest (Inglish: Everest) es t' biges maun i' t' Werl. It es i' Nepal.




#Article 489: Tuurism (15 words)


Tuurism esa wieh a' travel o' em piopel o' sam kuntrii to anii taedha kuntrii.




#Article 490: Gukovo (16 words)


Gukovo (Rushan: Гуково) esa toen i' Rostov Oblast i' Rusha, t' populayshun a' 66 332 (2017).




#Article 491: Benz Velo (38 words)


Benz Velo es wun o' t' fas kaars a' t' Werl, bild mien bai Karl Benz. Et haufs manii kopiis. Kaar wos introdyuus'd i' 1894 iya an patentiid i' 1895 iya, as wun o' tuu fas standardiis'd kaars.




#Article 492: Repablik o' Shiina (26 words)


Repablik o' Shiina (Tawaiin, 中華民國 ) es wun ailen kuntrii i' Asya. T' kapitel citii es Taipei. Tawaiin es unrekogniised bai Shiina (Piopel's Repablik o' Shiina).




#Article 493: Bislama (12 words)


Bislama esa inglish-based creole laenghwij mein tal'n i' Wanwaatuu an Nyuu Kaledonya. 




#Article 494: Pijin (10 words)


Pijin es inglish-based creole laenghwij mein spoken i' Solamon Ailen.




#Article 495: Proletarsk (16 words)


Proletarsk (Rushan: Пролетарск) esa toen i' Rostov Oblast i' Rusha. T' populayshun es 19 290 (2017).




#Article 496: Zernograd (16 words)


Zernograd (Rushan: Зерноград) esa toen i' Rostov Oblast i' Rusha, t' populayshun a' 24 886 (2017).




#Article 497: Swiidish (17 words)


Swiidish esa laenghwij i' Swiiden. Ets mien spoken i' em North Urupean kuntriis, lik Swiiden an Finland.




#Article 498: Juuno (16 words)


Juuno (Inglish: Juneau) es t' kapitel a' Alaska, Yunitid Staits. T' popyulayshun es 32,094 i' 2017.




#Article 499: Honolulu (18 words)


Honolulu es t' kapitel an t' biges citii o' Hawaii, Yunitid Staits. T' populayshun es 337,256 i' 2010.




#Article 500: Siiland (20 words)


Siiland (Inglish: Sealand) esa mikronashun (letl kuntrii) a' t' platform i' North Sii neya t' coast o' t' Yunitid Kingdum.




#Article 501: Alessandro Mandsonii (31 words)


Alessandro Francesco Tommaso Antonio Mandsonii (Maach 7, 1785 — Mieh 22, 1873) es wan italiian riiter, awtoo o' t' novel «I promessi sposi», wan o' t' authors o' modeen Italiian laengwij.




#Article 502: Patio (24 words)


Patio es t' ofishol kapitel an t' biges sett'l'ment a' t' ailen Tahaa i' French Poliinesya. Ets willaj. T' popyulayshun es 1250 salan (2012).




#Article 503: Marilyn Monroe (15 words)


Marilyn Monroe (Juun 1, 1926 — Orgas 5, 1962) wos wun Merikan aktress an model. 




#Article 504: Vladimir Putin (26 words)


Vladimir Vladimirovich Putin (; Oktoeba 7, 1952) es t' President o' Rusha (2000 — 2008; 2012 —).

Hii wos barn i' Leningrad (St. Petersburg) i' 1952.




#Article 505: Medisin (15 words)


Medisin (Leten: medicina) esa saiens an practik o' dem daiagnosis, terapii an prevensun o' disiises.




#Article 506: Dmitriy Medvedev (52 words)


Dmitriy Anatolievich Medvedev (Rushan: Дмитрий Анатольевич Медведев; Septemba 14, 1965) es Rushan politik huu es serven as t' Depyuutii Chairman o' t' Sekyuuritii Kounsil o' Rusha. Formerli hii wos t' President o' Rusha (2008 — 2012) an t' Priim Minista o' Rusha (2012  — 2020). Dmitriy Medvedev won Rushan-Jorjan waar i' 2008.




#Article 507: Independens (16 words)


Independens ulla endependens esa politikl libetii, suverenitii. Sowth Sudan esa t' kuntrii, gain't independens i' 2011.




#Article 508: Marla (17 words)


Marla esa toen i' stait a' Sowth Ostrielya i' Ostrielya. T' popylayshun i' 2016 wos 100 piopel.




#Article 509: Repablik o' Abkasiya (32 words)


Repablik o' Abkasiya (Abkasiyan: Аҧсны Аҳәынҭқарра) es unrekogniisid kuntrii to north o' Jorja (ofisholi et es part o' Jorja). T' kapitel citii es Sukhumi (Sukhum). T' ofisholi laenghwijes es Abkasiyan an Rushan. 




#Article 510: Josiif Kobsoen (23 words)


Josiif Davidovich Kobsoen (; Septemba 11, 1937, Chasov Yar — Orgas 30, 2018, Moskou) wos t' Rushan siinga an politishun o' Jua nayshun.




#Article 511: West (14 words)


West esa wun o' 4 kardienl direkshuns. Et es bin opposaet direkshun f' iist.




#Article 512: Yerevan (17 words)


Yerevan es t' kapitel a' Aarmanya. T' popyulayshun o' Yerevan citii wos 1 075 800 i' 2017.




#Article 513: Alofi (119 words)


Alofi es t' ofishol kapitel a' t' Pesifik ailen kuntrii o' Niue. T' popyulayshun o' Alofi wos baut' 624 salan i' 2018 iya. T' wan aeyaport o' Niue Ailen, Niue Enternashunal Aeyaport, es sityuuaitid i' dis toen. Wit' a popyulayshun fewa den 1 000 salan, Alofi haufs t' distinktshun o' b'in t' sekan smaales nashunal kapitel i' form o' popyulayshun afta Ngerulmud, t' kapitel citii o' Palau. Et konsists o' tuu mien toens, Alofi North an Alofi Sowth.  
 

I' t' Jaenyuweri o' 2004 yia, Niue wos hit b' t' larj tropikal stoem koel'd Cyclone Heta. Et kaus'd tuu piopel t' dii an meid ekstensiw damaj a' t' ailen. Mani o' dem bildings i' Alofi wos destroii'd, inkluden t' hospitel.




#Article 514: Niue Entanashunal Aeyaport (30 words)


Niue Entanashunal Aeyaport (IATA: IUE, ICAO: NIUE) es t' wan aeyaport a' t' alien kuntrii Niue. Air New Zealand es t'wan aeyaliin operatin a' t' aeyaport wi' fliits t' Auckland.




#Article 515: Bermuda (35 words)


Dem Bermudan Ailen esa auesii teritrii i' t' Etlantic Oshen. Ets t' paat o' t' Yunitid Kingdum. T' Premier a' dem Bermudan Ailen es E. David Burt an t' Governor a' Bermuda es John Rankin.  




#Article 516: Anthem o' Niue (99 words)


T' anthem o' Niue es Ko e Iki he Lagi. I' Inglish, es The Lord in Heaven. 

Ko e Iki he Lagi

Kua fakaalofa mai

Ki Niue nei, ki Niue nei

Kua pule totonu

E Patuiki toatu

Kua pule okooko ki Niue nei

Ki Niue nei, ki Niue nei

Ki Niue nei, ki Niue nei

Kua pule okooko ki Niue nei

Kua pule ki Niue nei

T' Lord i' Heaven

Huu loufs

Huu rules kiindlii

T' Almitii

Huu rules kompliitlii ovuh Niue

Ovuh Niue, Ovuh Niue

Ovuh Niue, Ovuh Niue

Huu rules kompliitlii ovuh Niue

Huu rules ovuh Niue




#Article 517: Anthem (20 words)


A' ansem ulla anthem esa sooun daa ripresens a' kuntrii. Deir es a' ansem o' al' everii kuntrii a' Erth.




#Article 518: Niue Flag (44 words)


T' Flag o' Niue wos edaptedi on 15 Oktoeba 1975. 

T' proporshun a' t' flag es 1:2. Esa goldin yeloe flag wi' t' flag o' t' Yunitid Kingdum i' t' kantan a' t' flag. Staars es i' t' Yunitid Kingdum part a' t' flag. 




#Article 519: Niuean (41 words)


Niuean (Niuean: ko e vagahau Niuē) esa Polynesian laenghwij. Es rilii riilated t' Tongan an dem laenghwij lik Maaori, Samoaan, an Hawayiian tuu. Abaut 8 000 piopel speik Niuean i' dem kuntrii lik Niue, Dem Cook Ailen, Nyuu Ziilan, an Tonga. 




#Article 520: Ofishol laenghwij (75 words)


An Ofishol laenghwij es t' laenghwij us'd b' t' government a' a kuntrii. Inglish es wan a' t' larges ofishol laenghwijs a' Erth. Spanish es a popwular ofishol laenghwij tuu. Es meinii tal'n i' Leten Merika an Spain. French es tal'n raun t' werl tuu, moslii i' formalii French kolaniis lik parts a' west Afreka, Urup, dem Indien an de Pesifik Oshen ailen, an mor. Rushan es popwulares laengwij a' Sentril Asya an Eist Urup.




#Article 521: Niue tal' (24 words)


T' ofishol tal' o' Niue wos edaptedi i' 1974. Dis 's wen Niue got independens an join'd i' t' frii associashun wi' Nyuu Ziilan.




#Article 522: Dem Cook Ailen Maori (267 words)


Dem Cook Ailen Māori b' kam a ofishol laenghwij o' dem Cook Ailen i' 2003, but haufs no ofishol stetus i' Nyuu Ziilan, despiit t' fakt tat Nyuu Ziilan es signatorii t' t' Yunitid Nayshuns Declarayshun a' t' Riits o' Indijenus Piopels.

T'  staits tat Māori:

(sii ekstirnal links).

Pukapukan es konsidired b' skolars an' talas tuu t' b' a distinkt laenghwij moor rilii riilated t' Sāmoan and Tokelauan t' Dem Cook Ailen Māori. Et b'longs t' t' Samoic subgroup o' t' Polynesian laenghwij family. T' intenshun b'hiind encludin' Pukapukan i' t' definishun o' Te Reo Maori wos t' meik shur o' ets protecshun.

T' dialekts o' t' Iist Polynesian warietiis o' Dem Cook Ailen (colectivlii refirred t' as Dem Cook Ailen Māori) es:

Dem Cook Ailen Māori es rilii relatid t' Tahitian an Nyuu Ziilan Māori, an deir es a degrii o' mushual intelijibilitii wit' both o' dese laenghwijs.

T' laenghwij es teoreticalii regulatid b' t' Kopapa Reo meik'd i' 2003, but dis organisayshun es currentlii dorment.

Deir esa debait o' t' stendardisayshun o' t' writin sistem. Altho t' usaj o' t' macron (־) te makarona an t' glottel stawp amata (ꞌ) (/ʔ/) es recommendid, most talas don't use t' tuu diakritiks i' dail writin'. Dem  uses a stendardis'd ortografii (spellin sistem) tat encludes t' diakritiks wen dey're fonemic but nor elsabout.

Dem Cook Ailen Māori es an isolatin laenghwij wit' a rilii smaal morfolojii. Kaas es mark'd b' t' partikul tat inishiaits a nown frase, an lik most o' dem Iist Polynesian laenghwijs, dem Cook Ailen Māori haufs nominativ-accusativ kas markin.

T' unmark'd konstituent orduh es predicait inishul. Tat es, werb inishul i' werbal frases an nominal-predicaot inishul i' non-werbal frases.




#Article 523: Dem Kuuk Ailen Maaori (349 words)


Dem Kuuk Ailen Maaori esa Iistern Polynesian language. Ets t' ofishol laenghwij o' dem Cook Ailen an esa indijenus laenghwij o' t' Realm o' Nyuu Ziilan. Dem Cook Ailen Māori es rilii riilated t' Nyuu Ziilan Maaori but es wan laenghwij. Dem Cook Ailen Māori es simplii kaul'd Māori wen deir es no niid t' disambigyuait et f' Nyuu Ziilan Maaori, but ets known as Māori Kūki 'Āirani (o Maori Kuki Airani), o, controvershulii, Rarotongan, tuu. Mani o' dem Kuuk Ailendas also kaul et Te reo Ipukarea, literalii t' laenghwij o' t' Ansestral Hoemlan.

Dem Kuuk Ailen Maaori b' kam a ofishol laenghwij o' Dem Kuuk Ailen i' 2003, but haufs no ofishol stetus i' Nyuu Ziilan, despiit t' fakt tat Nyuu Ziilan es signatorii t' t' Yunitid Nayshuns Declarayshun a' t' Riits o' Indijenus Piopels.

T'  staits tat Maaori: 

(sii ekstirnal links).

Pukapukan es konsidir'd b' skolars an' talas tuu t' b' a distinkt laenghwij moor rilii riilated t' Sāmoan and Tokelauan t' Dem Kuuk Ailen Maaori. Et b'longs t' t' Samoic subgroup o' t' Polynesian laenghwij family.  T' intenshun b'hiind encludin' Pukapukan i' t' definishun o' Te Reo Maori wos t' meik shur o' ets protecshun.

Dem dialekts o' t' Iist Polynesian warietiis o' Dem Kuuk Ailen (colectivlii refirr'd t' as Dem Kuuk Ailen Maaori) ar:

Dem Cook Ailen Māori es rilii relatid t' Tahitian an Nyuu Ziilan Māori, an deir es a degrii o' mushual intelijibilitii wit' both o' dese  laenghwijs.

T' laenghwij es teoreticalii regulatid b' t' Kopapa Reo meik'd i' 2003, but dis organisayshun es currentlii dorment.

Deir esa debait o' t' stendardisayshun o' t' writin sistem. Alla t' yuusej a' t' macron (־) te makarona an t' glottel stawp amata (ꞌ) (/ʔ/) es rekommendid, mos talas don't yuus t' tuu diakritiks i' dialii writin. Dem  yuuses a stendardis'd ortografii (spellin sistem) tat encludes t' diakritiks wen dey're fonemic but nor elsabout.

Dem Cook Ailen Māori es an isolatin laenghwij wit' a rilii smaal morfolojii. Kaas es mark'd b' t' partikul tat inishiaits a nown frase, an lik most o' dem Iist Polynesian laenghwijs, dem Cook Ailen Māori haufs nominativ-accusativ kas markin.

T' unmark'd konstituent orduh es predicait inishul. Tat es, werb inishul i' werbal frases an nominal-predicaot inishul i' non-werbal frases.




#Article 524: Cook Ailen Māori (267 words)


Dem Cook Ailen Māori b' kam a ofishol laenghwij o' dem Cook Ailen i' 2003, but haufs no ofishol stetus i' Nyuu Ziilan, despiit t' fakt tat Nyuu Ziilan es signatorii t' t' Yunitid Nayshuns Declarayshun a' t' Riits o' Indijenus Piopels.

T'  staits tat Māori:

(sii ekstirnal links).

Pukapukan es konsidired b' skolars an' talas tuu t' b' a distinkt laenghwij moor rilii riilated t' Sāmoan and Tokelauan t' Dem Cook Ailen Māori. Et b'longs t' t' Samoic subgroup o' t' Polynesian laenghwij family. T' intenshun b'hiind encludin' Pukapukan i' t' definishun o' Te Reo Maori wos t' meik shur o' ets protecshun.

T' dialekts o' t' Iist Polynesian warietiis o' Dem Cook Ailen (colectivlii refirred t' as Dem Cook Ailen Māori) es:

Dem Cook Ailen Māori es rilii relatid t' Tahitian an Nyuu Ziilan Māori, an deir es a degrii o' mushual intelijibilitii wit' both o' dese laenghwijs.

T' laenghwij es teoreticalii regulatid b' t' Kopapa Reo meik'd i' 2003, but dis organisayshun es currentlii dorment.

Deir esa debait o' t' stendardisayshun o' t' writin sistem. Altho t' usaj o' t' macron (־) te makarona an t' glottel stawp amata (ꞌ) (/ʔ/) es recommendid, most talas don't use t' tuu diakritiks i' dail writin'. Dem  uses a stendardis'd ortografii (spellin sistem) tat encludes t' diakritiks wen dey're fonemic but nor elsabout.

Dem Cook Ailen Māori es an isolatin laenghwij wit' a rilii smaal morfolojii. Kaas es mark'd b' t' partikul tat inishiaits a nown frase, an lik most o' dem Iist Polynesian laenghwijs, dem Cook Ailen Māori haufs nominativ-accusativ kas markin.

T' unmark'd konstituent orduh es predicait inishul. Tat es, werb inishul i' werbal frases an nominal-predicaot inishul i' non-werbal frases.




#Article 525: Fijian language (44 words)


Stendard Fijian es bais'd a' t' talin' o' Bau, wich esa Iist Fijian laenghwij.
A pidginiz'd form es used b' mani Indo-Fijians an etnik Chinese a' dem ailen, whiil Pidgin Hindustani es used b' mani rural etnik Fijians.

T' consonant fonemes o' Fijian es as shown i' t' followin tabul:




#Article 526: Fijian (179 words)


Fijian (Fijian: ) esa Austronesian laenghwij o' t' Malayo-Polynesian family tal'n b' soom 350 000–450 000 etnik Fijians as a natiw laenghwij. T' 2013 Konstitushun maeked Fijian as an ofishol laenghwij o' Fiji, wit' Inglish an Hindi tuu, an deir es diskushun abaut establishin et as t' nashunal laenghwij, alla Inglish an Hindi wil stey ofishol. Fijian esa VOS laenghwij.

Stendard Fijian es bais'd a' t' talin' o' Bau, wich esa Iist Fijian laenghwij.
A pidjiniz'd form es used b' mani Indo-Fijians an etnik Chinese a' dem ailen, whiil Pidgin Hindustani es used b' mani rural etnik Fijians.

T' consonant fonemes o' Fijian es as shown i' t' followin tabul:

T' consonent writ'n ⟨dr⟩ haufs bin describ'd as a prenasaliz'd trill [nr] o trill'd fricativ [ndr]. Tho, ets onli rarlii pronouns'd wit' a trill'd reliis; t' primarii feachure distinguishin et f' ⟨d⟩ es tat ets postalveolar, [ɳɖ], insteado' dental/alveolar.

T' sowns [p] an [f] okkur onli i' loanwords f' otha laenghwijs. T' sowns [x] an [h] onli okkur f' talas f' serten rejins o' t' kuntrii.

Notis t' differens i' place o' articulayshun b'twiin t' voic'd-voiceles fricativ payrs: bilabial [β] vs. labiodental [f], an dental [ð] vs. alveolar [s].

Dem wowel fonemes es:




#Article 527: Nauruuan (82 words)


Nauruuan ulla Nauru (Nauruuan: Dorerin Naoero) esa Osheaniik laenghwij, tal'n nativlii b' abaut 6 000 piopel i' t' ailen kuntrii o' Nauru. Ets relayshunship tuu t' taedha Mikroneyshun laenghwijs es nor understood wel.

Nauruan haufs 16–17 consonant fonemes.  Nauruan meiks fonemic kontrasts b'twiin welariz'd an palataliz'd labial consonants. Welarisayshun es nor wisibul b'foor lon bak wowels an palatalisyshun es nor wisibul b'foor nor-lo frunt wowels.

Voiceless stawps es geminat'd an dem naysal also kontrast i' lonness. Dental stawps /t/ an /d/ b'kam [tʃ] an [dʒ] respectivlii b'foor dem hi frunt wowel.




#Article 528: Moriori (361 words)


Moriori esa Polynesian laenghwij mos rilii riilated t' Nyuu Ziilan Maaori. Ets natiw laenghwij o' dem Moriori, t' endijenus piopel o' dem Chattam Ailen (Moriori: Rēkohu) — an arkipelago o' Nyuu Ziilan, sowth iist o' Nyuu Ziilan's Sowth Ailen. T' las spiika wos Hirawanu Tapu.

Dem Chatham Ailen's fas Uropean kontakt wos wit' William R. Broughton o' t' Yunitid Kingdum huu lan'd a' 29 Nowemba 1791 an klaim'd dem ailen. Hii renam'd hiis shep, HMS Chatham. Broughton's crewmen intermarrii'd wit' dem laaidiis o' Moriori. an few tal'n t' laenghwij b' t' 1870s. Tho, Samuel Deighton, Resident Magistrate a' dem Chathams f' 1873 t' 1891, complii'd a short wokabyularii o' dem Moriori werd, wit' deir ekwiwalents i' Māori an Inglish. T' wokabyularii wos publish'd as an appendiks o' Michael King's Moriori: A Piopel Rediiscower'd.

T' jenosiid o' t' Moriori piopel okkur'd durin t' fawl o' 1835. T' enwayshun o' dem Chatham Ailen left dem Moriori piopel an deir kulchur t' dy of. Dos huu surwiiw'd wos iider kept as slaaws o eat'n an Moriori wos nor saankshun'd t' marrii otha Moriori o hauf children wit'i' deir raas. Dis kaus'd deir piopel an deir laenghwij t' b' endanjer'd. Deir wos onli 101 Moriori piopel left outta 2 000 huu haufd surwiiw'd i' 1863.

T' laenghwij wos riimeik'd f' Barry Barclay's 2000 film  dokumentarii T' Featas o' Piis, i' a riimeikin o' Moriori kontakt wit' Pākehā an Māori.

I' 2001, as part o' a kulchural riiwiwal moowment, Moriori piopel b'gan attempts t' riiwiwe t' laenghwij, an kompiil'd a database o' dem Moriori werd. Deir esa POLLEX (Polynesian Lexicon Project Online) database o' dem Moriori werd tuu.

T' 2006 Nyuu Ziilan census show'd 945 piopel choosin t' include Moriori amonst deir triibal affiliayshuns, compar'd t' 35 piopel i' t' 1901 census.

Wan hipotesis tat wos diskredited i' t' 1960s an 1970s staited dem Moriori piopel wos distinkt f' dem Māori set'las o' Nyuu Ziilan, an anotha hipotesis amon dem aarkaeolojists huu biiliew'd tat dem Moriori piopel huu set'l'd a' dem Chatham Ailen wos orijinalii Māori.

T' jiiniaalojikel histrei o' t' Moriori laenghwij ekspooses t' Proto-tahitic subgroup tat separaits i't' dem for laenghwijs: Tahitian, Rarotongan, Tuamotuan, an Māori. Moriori es konsidired a dialekt o' Maori. Dem tuu laenghwij shar a riilated fonolojikal form.




#Article 529: Mauritius (12 words)


Mauritius esa ailen kuntrii i' Afreka. T' kapitel citii es Port Luiis.




#Article 530: Shikotaan (48 words)


Shikotaan (Rushan: Шикотан; Japaniis: 色丹島; from Aiinu Shi – big, Kotaan – toen) esa ailen i' Pesifik Oshen o' Archiipelago dem Kuril Ailen i' Rusha. T' popyulayshun a' 2010 iya esa 2 820 piopel.

Deir esa 2 toens i' Shikotaan: Malokurilskoye (1 873 piopel) an Krabozavodskoye (947 piopel).




#Article 531: Saint Piiterburg (18 words)


Saint Piiterburg esa sekan biges citii i' Rusha. T' popyulayshun a' 2018 iya esa 5 351 935 piopel.




#Article 532: Zambia (21 words)


Zambia esa kuntrii i' sowth Afreka. T' kapitel citii es Lusaka. T' popyulayshun a' 2015 iya esa 16 100 587 piopel.




#Article 533: Zimbabwe (21 words)


Zimbabwe esa kuntrii i' sowth Afreka. T' kapitel citii es Haraare. T' popyulayshun a' 2015 iya esa 16 150 362 piopel.




#Article 534: Kapa (84 words)


Capparis spinosa, t' kapa stik, elsa kaul'd Flindas rouus, esa perennial plaant daa biers round'd, fleshii liifs an larj wiit t' pinkish-wiit flowas.

T' plaant es best nouun f' t' wekl o' em flowa buds (kapers), uulii yuus'd as' a seasonin, an t' fruit (kapa berriis), both o' wich es yuushuallii eat'n pikl'd. Otha species o' Capparis es elsa pik'd alon wit' C. spinosa f' deir buds o' fruuets. Taedha paats o' Capparis plaants es yuus'd i' t' manyufakchurin o' em medisiins an kosmetiks.




#Article 535: Ngerulmud (57 words)


Ngerulmud es t' kapitel citii o' Palau. Es t' smaalest kapitel citii o' em endependent kuntriis, wit' popyulayshun a' 'baut 250 salan. Ets rillii smaal daa t' kapitel o' t' stait daa ets bin lokaiitid i' haufs a larja popyulayshun den et. T' citii replaes'd t' citii o' Koror as t' kapitel o' t' nayshun i' 2006.




#Article 536: Sierra Leone (11 words)


Sierra Leona esa kuntrii i' Afreka. T' kapitel citii es Friitoen.




#Article 537: Mauretania (10 words)


Mauretania esa kuntrii i' Afreka. T' kapitel citii es Nuakshoot.




#Article 538: Western Sahara (25 words)


Western Sahara esa unrekogniis'd kuntrii i' Afreka. T' kapitel citii es Elayuun.

Deir esa 3 rade' big settelments (50.000) i' Western Sahara: Elayuun, Dakla, Bujduur.




#Article 539: Foeklor (30 words)


Foeklor (English: Folk-lore) esa werbal ulla myuusikal nayshun folk aart. T' saiens wich staadehs foeklor esa foekloristiks. Dis termin wos koiin'd fas bai Inglish awtoo Uilliyam Toms i' 1846 iya.




#Article 540: Marseii (78 words)


Marseii (French: Marseille) esa t' sekan biges citii i' France. T' popyulayshun a' 2015 iya esa 869 815 piopel.

Marseii wos faund'd i' 600 iya BCE b' Grieks as a' Massalia. Massalia becaam'd an endependent kuntrii an wos an alli o' Rome. Thaan b' Massalia wos faund'd Nizza, Antiib, Avinion andem. I' 1481 iya t' citii wos t' paat o' France. 

I' XVIII cenchurii mor den 70% o' t' popyulayshun o' citii wos daiied b'cause o' t' playg.




#Article 541: Vichii France (172 words)


Vichii France (French: Régime de Vichy) e t' kommon neim a' t' French Stait (État français), led b' Marshul Philippe Pétain durin Werl War II. Ewacyuatid f' Paris t' Vichii i' t' unokyupy'd Frii Zon (zone libre) i' t' sowthern part a' metropoliten France wich encludid French Aljeria, et stey'd responsibul f' t' siwil administrayhun a' France an t' French kolonyal empire tuu.

I' 1940 yia, Marshal Pétain wos known as a Fas Werl War herow, t' vikta o' t' battel o' Verdun. As t' las premier o' t' Tird Republik, bein a riiakshunarii b' enclinayshun, hii blaim'd t' Tird Republik's demokrasii f' France's sudden defiit b' Doichland. Hii set'dap a paternalistik, autoritarien reygim tat aktivlii kolaboratid wit' Doichland, Vichii's ofishol neutralitii nor wit' stanin'. T' Vichii gawanment kooperaytid wit' dem Nazis' rayshul policiis.

A' 11 November 1942, followin' t' lanin' a' dem Allis i' North Afreka (Operayshun Toorch), dem Aksis launch'd Operayshun Anton, okyupyin' sowthern France an disbandin 'e striktlii limitid Armistice Armii tat Vichii haufd bin alow'd b' t' armistice.




#Article 542: Arzni (47 words)


Arzni (Aarmanyan: Արզնի; Sirayic: ܐܪܙܢܝ‎; Rushan: Арзни) esa resort willaj i' t' Kotayk Provins o' Aarmanya lokatid i' t' Hrazdan canyun. Et wos foundid durin' t' 19th cenchurii b' dem Assiriiyan Kreschans huu migraytid t' Iistern Aarmanya f' Eraan. T' willaj es predominantlii inhabitid b' dem Assiriiyans.




#Article 543: Faaroyean (17 words)


Faaroyean (Føroyskt mál) esa ofishol laenghwij i' dem Faaro Ailen (Denmark). Ebaut 69 150 piopel spiik Faaroyean.




#Article 544: Etlantida (73 words)


Etlantida (Anshunt Griik: Ἀτλαντὶς) esa fikshyunal ailen kuntrii menshyun'd b' Plato, Herodotuus, Diodorus Sicillian. Et wos popyulayt'd b' Etlants but i' 9500 iya BCE a' ailen saank'd as a' resuult o' an' erthkuaak. As a Plato's deskripshun, Etlantida wos sityuaitiid bitwiin mautiin chain Etlas i' Afreka an Jibrulta. Et es a' prototiip o' t' ailen Utopia deskraiib'd b' Tomas Moor an o' t' ailen Bensalem deskraiib'd i' buuk Nyuu Atlantis b' Fransiis Baikon. 




#Article 545: Sekt (10 words)


Sekt esa subgruup o' filosofiikl, politikl ulla rilijious biliif sistem.




#Article 546: Wiskonsiin (13 words)


Wiskonsiin esa Stait o' Yunitid Staits o' Merika. T' kapitel citii es Madiison.




#Article 547: San (40 words)


T' San es a' beeg fiir bul in ta Beehg blak spase. Ta erth and ta othr pllaaanetz zoom arownd te Sann. T' san es veree hott and te veree brit ees ornge and es redd  es amade off firre.




#Article 548: Tokelau (206 words)


Tokelau esa dapendint teritrii o' Nyuu Ziilan i' t' sowthern Pesifik Oshen. Et konsist a' trii tropikal koral atols (Atafu, Nukunonu an Fakaofo), wit' a kombin'd lan airea a' 10 km2 (4 sq mi). T' kapitel rotaits yialii b'twiin dem trii atols. Tokelau lys north o' dem Samoan Ailen, iist o' Tuwaluu, sowth o' dem Phoenix Ailen, sowthwest o' dem mor distent Line Ailen, an northwest o' dem Cook Ailen. Swains Ailen es jiiografikalii par o' Tokelau, but es subjekt t' a kurrent teritrorial dispuut an es kurentlii amminister'd b' dem Yunitid Staits as par o' Merikan Samoa.

Tokelau haufs a popyulayshun a' aproksimatelii 1 500 piopel, t' forth-smaales popyulayshun a' eni sowyern stait o dependsii. As a' t' 2016 census, abaut 45% o' dem piopel i' Tokelau wer born i' an otha kuntrii, mostlii i' Samoa an Nyuu Ziilan. T' kuntrii haufs a lif ekspansatii a' 69, komparable wit' otha Oceanian ailen kuntriis. Aproksimatelii 94% a' t' popyulayshun tal Tokelauan as a fas laenghwij. T' kuntrii haufs t' smaales ekonomii i' t' werl, alla ets a liida i' renyuuable enerjii, b'in t' fas 100% sola power'd nayshun i' t' werld.

T' motto a' Tokelau es Tokelau mo te Atua, wich miins Tokelau f' t' Almitii.




#Article 549: Haluk Bilginer (34 words)


Nihat Haluk Bilginer (Juun 5 1954, Ismir, Turkii) esa wun Turkiish akter, huu plaay rols a' em Inglish an Merikan film. Hii es best nouun f' hiis rol o' Mehmet Osman i' TV-opera EastEnders.




#Article 550: Skopie (26 words)


Skopie (Masedoenyan: Скопје; Elbanyan: Shkup) es t' kapitel citii o' North Masedoenya. T' popyulayshun esa 544 086 piopel (2016 iya), 65% a' Masedoenyan; 27% a' Elbanyan.




#Article 551: Entanashunal Fonetikl Alfabet (59 words)


EFA (Entanashunal Fonetikl Alfabet; Inglish: IPA; French: API) esa alfabetik system o' fonetikl notayshun basiid a' t' Leten alfabet. Et wos devais'd b' t' Entanashunal Fonetikl Assoshiayshun i' t' end o' 19th cenchurii. T' EFA es yuus'd b' styuudents, akters, singaas, linguists andem.

Deir esa 163 o' em symbols a' EFA: 107 symbols-lettas, 52 symbols-diakritiks an 4 prosodiis (2005).




#Article 552: Dapendincii (14 words)


Dapendint teritrii (dapendincii) esa teritrii dat haufs nor full politikl. Eksampels a' dis ar:




#Article 553: Hawayii (158 words)


Hawayii esa ailen stait o' dem Yunitid Staits. Ets t' 50th an mos resent stait t' hauf joyn dem Yunitid Staits, haufin resiiv'd staithood a' 21 Orgas 1959. Hawayii es t' onlii Y.S. stait loekaytid i' Osheania, t' onlii Y.S. stait loekaytid outsayd North Merika, an t' onlii wan kompoz'd entirelii o' ailen. Ets t' northernmos ailen gruup i' Poliinesya, okyupayin' moos o' an arkipelago i' t' sentril Pesifik Oshen. T' stait enkompases nearlii t' wolkaynik Hawayiian arkipelago i' daffy, wich komprises hundreds a' ailen spred owa 2 400 km. A' t' sowthiistern end a' t' arkipelago, dem ietth mien ailen ar—i' orda f' northwest t' sowthiist: Niihau, Kauayii, Oahu, Molokayii, Lanayii, Kahoolawe, Mauyii, an t' Ailen a' Hawayii. T' las es t' larjes ailen i' t' gruup; ets often kaul'd t' Larj Ailen o Hawayii Ailen t' awoid konfushun wit' t' stait o arkipelago. T' arkipelago es fisiiografikalii an etnolojikalii part o' t' Polynesian subriijen a' Osheania.




#Article 554: Merikan Samoa (168 words)


Merikan Samoa esa unenkorparaytid teritrii o' dem Yunitid Staits loekaytid i' t' Sowth Pesifik Oshen, sowthiist a' Samoa. Ets loekayshun es senta'd aroun 14.2710° S, 170.1322° W. Ets a' t' iistern borda o' t' Entanashunal Dait Liin. Endapendint Samoa es west a' et.

Merikan Samoa konsist o' fyv mien ailen an tuu koral attoels. T' larjes an mos popyulus ailen es Tutuila, wit' dem Manuʻa Ailen, Rouus Attoel, an Swains Ailen also enkluded i' t' teritrii. All o' dem ailen eksept f' Swains Ailen ar part o' dem Samoan Ailen, loekaytid west o' Dem Kuuk Ailen, north o' Tonga, an soom 300 miles (500 km) sowth o' Tokelau. T' t' west ar dem ailen o' t' Wallis an Futuna gruup.

T' kurrent popyulayshun o' Merikan Samoa es aaproksimantlii 55,689 piopel. Mos a' dem ar nashunals but nor citiizens o' dem Yunitid Staits a' birth. Mos Merikan Samoans ar tal tuu laenghwij an ken tal Inglish an Samoaan flyuuentlii. Samoan es t' saim laenghwij tal'n i' neyborin endapendint Samoa.




#Article 555: Atafu (106 words)


 Atafu es t' kapitel o' Tokelau. Akordin t' t' 2016 yia census, 541 piopel off liiw a' Atafu (alla jes' 413 wer presan a' census nyt). A' dos presan, 78% belon t' t' Congregayshunal Kirch. T' mien setalmen a' t' atol es loekaytid a' Atafu Ailen a' t' northwestern korna a' t' atol. T' Presbyterian Kirch wos establish'd a' t' ailen i' 1858 yia, but teda almos all a' dem residents belon t' t' Congregayshunal Kreschen Kirch. T' fas toen a' Atafu wos establish'd a' t' sowthern part a' t' islet, an dem residents maeked hauses alon t' laguun shor t' reciiw dem koolin traid winds.




#Article 556: Popyulayshun (23 words)


Popyulayshun es t' numma a' salan i' a sertiin saaed. Et ken warii riillii larglii f' a kuupla' piopel tuu belleons o' dem.




#Article 557: Sukhumi (33 words)


Sukhumi ulla Sukhum (Rushan: Сухум; Jorjan: სოხუმი; Abkasiyan: Аҟәа) es t' kapitel citii o' region Abkasiya an o' unrekogniis'd kuntrii Repablik o' Abkasiya (Jorja). T' popyulayshun a' 2018 iya esa 65 168 piopel.




#Article 558: Abaza (18 words)


Abaza (Rushan: Абаза) esa citii i' Rusha, i' Khakassia. T' popyulayshun a' 2018 iya esa 15 335 piopel.




#Article 559: Yaren (39 words)


Yaren (Nauruuan: Moqua/Makwa) es t' de jure kapitel citii o' t' ailen kuntrii Nauruu. Wit' a popyulayshun a' uni 747 piopel akordin t' popyulayshun kownt yia 2011, ets wan a' t' smaales kapitels a' a kuntrii i' t' Werld.




#Article 560: Yaren Konstituensii (24 words)


Yaren Konstituensii es wan a' dem konstituensiis o' Nauruu. Et riiturn tuu membas f' Yaren t' t' Parliament o' Nauruu i' Yaren.

Sii naurugov.nr




#Article 561: Dem Kuuk Ailen (139 words)


Dem Kuuk Ailen/Dem Kuuki Ailen (Dem Kuuk Ailen Maaori: Kūki 'Āirani) esa self-gawanin ailen kuntrii i' t' Sowth Pesifik Oshen i' frii Assosiayshun wit' Nyuu Ziilan. Ets kompoz'd a' 15 ailen huus lan airea i' daffy es 240 sq kilometres (92.7 sq mi). Dem Kuuk Ailen Eksklusiw Iikonomik Soen (EIS) kowas 1 800 000 sq kilometres (690 000 sq mi) a' oshen. T' kapitel o' Dem Kuuk Ailen es Avarua, wich es a' t' ailen a' Rarotonga.

Nyuu Ziilan es riisponsibel f' Dem Kuuk Ailens' defens an entanashunal riilaeshensheps, alla, dem ar eksersis'd i' konsyulayshun wit' Dem Kuuk Ailen. I' riisent tiems, Dem Kuuk Ailen hauf edoptid an enkriisinglii endapendint entanashunal polisii. Alla Dem Kuuk Ailenas ar sitizens a' Nyuu Ziilan, dem hauf t' status a' dem Kuuk Ailen nashunals, wich es nor giwen t' otha Nyuu Ziilan sitizens.




#Article 562: Boris Eltsin (19 words)


Boris Nikolayevich Eltsin (Febyuweri 1, 1931 — Ieprel 23, 2007) wos t' fas President o' Rusha (1991 — 1999).




#Article 563: Josiif Stalin (45 words)


Josiif Vissarionovich Stalin (Jughashvilii) (Rushan: Иосиф Виссарионович Сталин; Jorjan: იოსებ ვიზარიანოვიჩი სტალინი) wos Rushan revolyuushanar, t' sekan liida o' YoSSR (1924 — 1953). 

Deir esa kuult o' personalitii o' Stalin, daa wos kriyaitiid i' 20-s iyas o' XX cenchurii. Nikita Khruschov traaii'd tuu konkeer et.




#Article 564: UTC+1 (23 words)


UTC+1 esa tiemsoen.

Principal citiis: Lagos, Kinshasa, Luanda, Algiers, Casablanca

Principal citiis: Berlin, Rome, Paris, Madrid, Wienna, Worsaaw

Principal citiis: London, Dublin, Lisboa




#Article 565: French Poliinesya (84 words)


French Poliinesya (French: Polynésie française; Tahityan: Pōrīnetia Farāni) esa owasiis kolektiwitii o' t' French Ripablik an t' wan owasiis kuntrii o' France. Ets kompoz'd a' 118 jiiografikalii dispers'd ailen an atol stretchin owa an ekspans a' mor den 2 000 kilometres (1,200 mi) i' t' Sowth Pesifik Oshen. Ets lan airea i' daffy es 4 167 skwar kilometres (1,609 sq mi). T' kapitel citii o' French Poliineya es Papeete.

French Poliinesya konsiist o' manii ailen an attol, but deir esa saam big o' dem:




#Article 566: Okhrid (74 words)


Okhrid (Masedoenyan: Охрид; Elbanyan: Ohër/Ohri; Griik: Αχρίδα/Οχρίδα) esa citii i' North Masedoenya, a' t' koest o' Okhrid's Leik. T' popyulayshun a' 2006 iya es 55 749 piopel. Deir esa mani historiekl bildings i' t' citii an t' principal braanch o' ekonomiks a' Okhrid es turiism.

I' 1989/1980 iyas Okhrid an Okhrid's Leik wos akseptiid t' Kulchural and Naachural Woral Heritaidj Saats b' YNESKO.

As a' 2002 iya i' Okhrid deir wos 42 033 piopel.




#Article 567: Pesifida (52 words)


Pesifida ulla Kontenent Mu esa lost kontenent a' t' Pesifik Oshen (saam piopel dink daa a' t' Etlantic Oshen). As a' saam referensiis, at fas Pesifida wos menshyun'd b' French travella Ogyust Le-Plonjon, huu saiid daa Pesifida es sityuaitid a' t' Etlantic Oshen an Anshunt Ejiptan an Merikan esa desendaans f' Pesifida.




#Article 568: Kaliningrad (39 words)


Kaliningrad (Rushan: Калининград) esa citii i' Rusha, t' senta a' Kaliningrad Oblast. T' popyulayshun a' 2017 iya esa 475 056 piopel. Bifo' et bin wos t' paat o' Doichland, an t' las naiim wos Kyonigsberg (Doich: Königsberg; Rushan: Кёнигсберг).




#Article 569: Lyst o' citiis a' Kaliningrad Oblast (20 words)


Kaliningrad Oblast esa suubjekt o' Rusha. T' kapitel citii es Kaliningrad. Deir esa 22 toens an citiis i' Kaliningrad Oblast.




#Article 570: Seltchan (21 words)


Seltchan (Chekyan: Sedlčany; Doich: Seltschan) esa citii i' Sentachekyan region a' Chekya. T' popyulayshun a' 2013 iya esa 7 452 piopel.




#Article 571: Detroiit (27 words)


Detroiit (Inglish: Detroit; French: Détroit) esa citii i' t' Yunitid Staits o' Merika, ner t' bord w' Kaneda. T' popyulayshun a' 2013 iya wos 681 090 piopel.




#Article 572: Sebuaan Wikkapedya (32 words)


Sebuaan Wikkapedya (Sebuaan: Wikipedya sa Sinugboanon) esa t' sekan biges Wikkapedya, t' frii ensiiklopedya. It es a' t' Sebuaan laenghwij an as a' Juulai 28, 2019 et haufs 5 378 512 paijes.




#Article 573: Swiidish Wikkapedya (39 words)


Wikkapedya a' t' Swiidish laenghwij (Swiidish: Svenskspråkiga Wikipedia) ulla Swiidish Wikkapedya (Swiidish: Svenska Wikipedia) esa tiird biges Wikkapedya, t' frii ensiiklopedya. It es a' t' Swiidish laenghwij an as a' Maach 31, 2019 it haufs 3 748 553 paijes.




#Article 574: Konstantinopel (26 words)


Konstantinopel (Griik: Κωνσταντινούπολις; Leten: Cōnstantīnopolis) wos t' kapitel citii o' t' Romaan Empaye (den et wos kool'd Nyuu Rome), Vizantiin Empaye, Leten Empaye an Ottoman Empaye.




#Article 575: Hoss (40 words)


Hoss ulla Hors (Leten: Equus ferus caballus) esa wun a' em domestik anamals. Ets uni alaaef subspiisis o' Waeel Hoss (Leten: Equus ferus), ikseept Przhevalskii Hoss (Leten: Equus ferus przewalskii). Dem hoss ar yuus'd bai piopel antii t' presan dieh.




#Article 576: Alis Baffe (22 words)


Alis Inez Baffe (Inglish: Alice Buffet) es wun Norfuk linguist an politik. Shi es wun awtoo o' t' buuk Speak Norfuk Today.




#Article 577: Speak Norfuk Today (37 words)


Speak Norfuk Today (en) esa wan a' mus faiimaus buuks 'bout Norfuk laenghwij. T' buuk wos rittan bai Norfuk linguists Alis Baffe an Donald Laiikok t' saiiw t' laenghwij. At fas, et wos paablish'd i' 1988 iya.




#Article 578: Pskov (22 words)


Pskov (Rushan: Псков) esa citii i' Rusha, t' senta o' Pskov Oblast. T' popyulayshun a' 2019 iya s' es 210 116 piopel.




#Article 579: Holidieh (15 words)


Holidieh es a' regyuularli reokyuuren festyuu dieh. As a' ruul, holidieh es observ'd everii iya.




#Article 580: Flowa (17 words)


Flowa ulla Bluum es a' reprodyuuktiv strukchar o' flowarin' plaant. 

Flowas hauf 4 basiik paats. Dem ar:




#Article 581: Hirawanu Tapu (63 words)


Hirawanu Tapu (1824 — 1900) wos a' notibl liida o' Moriori nayshunalitii (i' Nyuu Ziilan), t' las spiika o' Moriori laenghwiji. Hii wos barn i' t' willaj Te Apawatiki o' dem Chattam Ailen. Hii wos t' major suurs f' Aleksandar Shand's werks 'bout Moriori histrei, laenghwij, kulchur andem. 'Bout 90% o' oll ikstaant informayshun a' piopel o' hiis nayshunalitii pass'd thru hiis harns.




#Article 582: Harn (59 words)


Harn esa wan paat o' bodii, t' end o' aarm, an ets a' prehensilitii. Uni praimats sach as hyuumans, chimpansiis, mankiis, lemuurs hauf t' harn, but deir esa saam ekslyushens: koalas, rakuuns andem. T' hyuuman harn normallii haufs 4 fingas an a tuumb. Et haufs 27 bouns, nor inkluden t' sesamoiid boun, t' namba o' wich wariies b'twiin piopel.




#Article 583: Mansaala (42 words)


Mansaala (Erabek: بحيرة المنزلة‎ baḥīrat manzala) esa brekish laek i' t' north paat o' Ejiipt, a' t' Niil Delta, neya Port-Sayid. Ets t' biges northan deltaek laek o' t' kuntrii. As a' 2008 iya, ets 47 km lon an 30 km waaid.




#Article 584: Dani Rodrik (43 words)


Dani Rodrik (Orgas 14, 1957) esa Turkiish ekonomiist an t' Ford Foundayshun Professa o' Entanashunal Politikl Ekonomii a' t' Harvar Yuuniversitii. Hii wos formerli t' Albert O. Hirshman Professa o' t' Sosial Saiens a' t' Instityuut f' Adwaans'd Stadii i' Prinstoon (Nyuu Jersii).




#Article 585: Microsoft Paint (33 words)


Microsoft Paint (formerli Paintbrush) esa a rasta grafiks edita daa inkluuds a' t' oll wershuns o' Microsoft Windows. T' program opens an saiiws dem faail a' BMP, JPEG, GIF, PNG an TIFF formaats.




#Article 586: Ryuurik (13 words)


Ryuurik (Rushan: Рюрик; 830 — 879) wos a' Warangiiyan chiftaain o' Anshunt Rus.




#Article 587: Stoen (10 words)


Stoen esa haad nor metalik rok ulla paat o' et.




#Article 588: Pinsk (99 words)


Pinsk (Belerushan: Пінск; Rushan: Пинск) esa citii i' Belerus. Ets kulchural an' indastriyal sentaa o' Polesie. T' popyulayshun a' 2018 iya esa 137 961 salan.

T' jiografiikel sentaa o' Pinsk es a' 186 km west a' Brest, an' a' 304 km sowthiist a' Minsk. Et es sityuuaytiid a' rivehs Pina an' Pripyat. Terraiin a' Pinsk esa rade flaet. Kuwaa a' airea a' 47.36 km2 (4736 ha).  

Tiemsoen a' Pinsk es  (Minsk Tiem). 

Klaaimat es kontenentl. Et haufs maild winta an' woom sama. I' Pinsk deir esa manii parks an' skves. Lanskeeip konsists f' willajes, lekl forests, rivehs an' laeks. 




#Article 589: Wenezuelan flag (30 words)


T' flag o' Wenezuela (Spanish: La Bandera de la República Bolivariana de Venezuela) esa nayshunal symbol o' t kuntrii Wenezuela. T' flag haufs 3 straaips wiich ar o' difrent koelor.




#Article 590: Kuntrii (19 words)


A' Kuntrii esa plaes i' Erth daa haufs suuwerein statyuus, an friili managiis, ets oun business an enternel issyuues.




#Article 591: Enetomii (40 words)


Enetomii esa paat o' naachurel saiens o' biiolojii daa studehs laaef. Et studehs t' organisayshun o' t' bodii paats o' a' organism.

T' werd enetomii es from Inglish anatomy. T' werd i' Inglish es o' Greek anatomē. Daa means disekshun.




#Article 592: Caracas (20 words)


Caracas es kapitel citii o' Wenezuela. Cause o' crisis in Wenezuela, i' one of t' most dangerous citiis o' Erth.




#Article 593: Topfriidum (339 words)


Topfriidum esa raait o' women t' bii wit nor shirt an bra (toples) i' em pablik plaeses daa men ar allaud tuu. Ets konsaaider'd t' bii a' feminist muuwment. Elsa, topfriidum advokaiits t' raait t' briistfiid i' pablik.    

T' Yunitid Kingdum, Yunitid Staits o' Merika, Kaneda, an otha kuntriis hauf lous daa ban diskriminayshun basiid a' t' genda. Despaait dis, saam Merikan staits still hauf lous daa say a' woman's briists ar indeseent iksposhuur, an iivn i' kuntriis laaik Kaneda where ers legal f' women t' shouu deir briists i' pablik, sosietii's standarts miek dem fiil laaik dem ken nor.

Advokaiits o' topfriidum argyuu daa es nor akseptable t' hauf a' difrent set o' standarts f' women. Manii kuntriis hauf lous daa ban diskriminayshun basiid a' t' genda. Advokaiits i' dem kuntriis argyuu daa topfriidum es protekted unda t' lou.

Manii sosietiis argyuu daa dem femaiil briists ar indeesent. Dem konsaaider daa dem briists o' a' woman ar sekshul i' natur an biikaus o' dis dem argyuu that dem briists must stay cowered. Elsa, dem sosietiis aften hauf relijiious wyuus as justification.

Femaiils biin toples i' pablik plaesiis es allaud b' t' lous o' manii kuntriis a' Urup. I' saam kuntriis ivn i' Urup ets nor socially accepted though. Scandinavian lous an wyuus ar musa aeksepten o' t' praektis. T' kuntrii Iseland es said b' manii piopel t' bii t' mas feminist kuntrii i' Erth.

Saam kuntriis hauf lous daa say dis es nor legal. Dem tend t' hauf musa konservatiiv kulturs, but saam Western sosietiis (lik t' Yunited Staits) elsa hauf lous against toplesnes. Certain kuntriis i' t' Medl Eist hauf lous daa based on Islem hauf entapreteyshuns o' t' Qu'ran (Islem's holy buuk) that say a woman must cover her entire body. Such religious views ar then made t' lou. 

Endya is elsa a musa relijiious kuntrii. Dem hauf wyuus daa konsaaider toplessness t' bii nyuuditii, an dem konsaaider nyuuditii bad.

But elsa certain Western kuntriis hauf lous against toplessness, notably certain Merican staits, lik said above.




#Article 594: Flag (10 words)


 
A flag esa wun a' em ofishol sembels o' kuntrii.




#Article 595: North Koriyan flag (27 words)


T' Flag o' North Koriya esa a' ofishol symbol o' t' kuntrii o' North Koriya. Said Sowth Koriya klaems North Koriya, et dispyuuts lejitimacii o' t' flag.




#Article 596: Puerto Rico (18 words)


Puerto Rico ofishili t' Commonwealth of Puerto Rico (Spanish: Estado Libre Asociado de Puerto Rico) esa Merikan teritorii.




#Article 597: Shirt (12 words)


Shirt esa gaament o' klauth f' t' appe' paat o' t' badii.




#Article 598: Bra (702 words)


Bra esa andargamn f' holdin dem briists o' women in plaes, an' kiip dem kover'd. Bras ar design'd f' wiid warietiis o' purposes, such a' enhans t' size o' dem briists, t' criiate kliiwaj, among otha konsaaiderashuns. I' adishun t' tuu kups, a' bra normalii haa four bands. 

Sum piopel haa a' medikal niid f' bras, but t' majoritii wear dem f' feshn o' kulchural riisons onlii. Deir esn't ewidens daa bras prewen t' saggin o' dem briists w' aging; aksyulii t' ewidens i' kontrarii. One studieh sujests daa bras wiiken t' tissue o' dem briists, w' eksepshun o' durin eksersiis o' sports.

Bras ar eften yuus'd b' women t' enhans deir figure, an' help dem achiif deir ideal bodii figyur. Dem haa biikom a' feshn trend.

I' spaait o' dis, manii women haa protest'd t' standart o' sosietii daa women must wear bras a' aw tiems i' plaeses o' pablik. Dem haa protest'd dem rules o' schools an' workplaeses daa require women t' wear garments o' support. A' earlii a' 1873, t' author Elizabeth Stuart Phelps advokaait'd daa women burn deir bras.

T' choice about waa bra t' wear i' influuens'd b' soshul persepsyuns o' ideal fiimale bodii shape. One riison why women wear bras es f' seks appeal. Bras ken elsa bii yuus'd t' miek a' soshul statement.

A' dem 1920s i' dem Yunitid Staits o' Merika, t' feshn a' tiem waa miek dem briists look flat. Durin dem 1940s an' 1950s, t' sweater girl biikam feshnabl, support'd b' bullet bra. A' dem earlii 1960s smawer briists waa mor popyular, an' a' dem 1990s, larjer briists waa t' trend. A' outerwear, bras i' form o' bikini tops biikam t' norm a' dem modern tiems.

Victoria's Secret mieks a' fantasii bra ewery autumn. A' 2003 dem hired t' jeweler Mouawad t' kriiat one yuusin ower 2500 karats o' diemonds an' safires. A' US$10 million w' most ekspensif bra a' werl a' tiem.

T' sports bra waa first inwented a' 1975. Women wor dem andar otha kloes f' 25 iyas. Howeva, a' 10 Juulai 1999, Brandi Chastain gave dem Yunitid Staits o' Merika t' win ower China a' game o' fuutbaw a' t' 1999 FIFA Women's World Cup Final. T' celebrate, she riimof'd her shirt, eksposin her sports bra. Dis akshun i' regart'd bii sum a' t' ewent i' histrei when t' sports bra biikam mor eften worn a' outerwear. 

T' wearin o' kloes daa riiweal t' bra strap haa biikom so feshnabl daa Cosmopolitan magazine haa kriiat'd adwis a' 2012 about how t' ekspos dem. Adwis inkluud'd nor wear playn o' skin-kolor'd bras (biikaus daa siims aksidental), miekin sure daa t' bra esa good kondishyuun, an' wearin a' kolor daa matches dem otha kloes.

While sum women wear dem bras f' riisons o' medikal necessitii, informal surweys haa found daa t' majoritii wear dem f' riisons such a' feshn o' t' konform t' pressures o' sosietii. Werii few wear dem f' riisons o' komfort. Aksyulli, manii women fiil so much diskomfort daa dey remof deir bra a' soon a' dey ken.

Biikaus a' dis, i' manii Western kuntriis, a' trend o' bralesnes i' inkriisin, espesyullii among younger women. Biin siin i' plaeses a' pablik wit nor bra es biikomin mor sosyuuli aksepted a' t' West. Dis i' liidin t' mor women givin up dem bras.  

A' online surwey f' All You magazine a' 2013 show'd daa 25 percent o' women report'd nor wearin bra. Otha studiehs show daa bitwwiin 5-10 percent o' women wear nor bra. No Bra Day waa first obserf'd i' dem Yunitid Staits a' 9 Juulai 2011. Manii women posted a' sosiol media t' riilif daa dey felt when dey wor nor bra. No Bra Day i' now obserf'd a' 13 October. 

Bras ar nor worn b' majoritii a' women i' ewery kuntrii o' Erth. I' sum parts o' Third Werl, bra mieh kost 10-30 hours o' dem waijs o' woman. Dis mieks dem unafordabl t' majoritii. A' 2011, women i' Fiijii niid pay a' wiik's waijs t' buy bra. Bras ar prized a' sekon-hand markets i' Afreka. T' Uplift Project hiiwps prowiid women i' Third Werl w' yuus'd bras. F' 2005 dey haa prowided mor daa 330,000.




#Article 599: Feminism (43 words)


Feminism esa politikal muuwment tat calls f' total ekwalitii o' women in sosietii. Tis inkluud fighin against genda stereotypes an seekin tuu establish ekwal eduukayshunal an' ekonomiik opurtuunitii for women t' men.

Feminists campayn f' end to rape, sekshul huraasmunt an' domestik violens.




#Article 600: Pitkern dola (34 words)


T' Pitkern dola (Inglish: Pitcairn Islands dollar) esa kurencii o' Pitkern Ailen. Alla ets liigal tenda i' Pitkern Ailen, ets nor yushulii yuus'd as myuunetarii walyuu. T' Pitkern dola es maaed mainlii f' kollektas. 




#Article 601: Briist (76 words)


Briists ar mamarii glands.

Both fiimales an males technicalii hauf briists. However, briists o' fiimales ar enlarjened a' pubertii. This es duu to t' larger amounts o' estrojens. I' otha priimates t' development o' briists usually okuurs onli wi' pregnansii.

One funksyuun o' t' briists es to proviid infaants an children wi' proper nutriisyuun i' t' earlii stages o' life. When a wumuun proviids her babii wi' nutriisyuun yuusin her briists, this esa process called briistfiidin.




#Article 602: Toples (209 words)


Toples esa stait o' biin f' a' woman daa haufs nor top (shirt an bra) i' pablik (ulla at liist haufin hir briists, nippls an' areola eksposud). T' mael ekwivulent es barechest'd.

I' dem kulchurs o' saam kuntriis, t' stait o' women biin toples es a' tabuu. T' Medl Eist an' Sowth Asya ar eksampels o' kuntriis wer daa es nor akseptiid, waael Urup es mor akseptiin'. But i' t' past toples wos nor akseptiid i' Urup aitha. A' t' Wiktoriyan Era, women's modustii wos konsaaider'd musa importaan b' Urupin sosietii, espeshali i' t' Yunitid Kingdum. I' mani Inglish spikiin kuntriis iivn today, t' Wiktoriyan tabuu against toples es still der, despaait dem haufin kom t' aksept klevich i' sertiin plaeses. Otha eksampels o' sosietiis daa aksept toples ar mani iindiijunuus piopel around t' Erth.

Said a' dem lous i' Western kuntriis daa guarantii ekwalitii o' genda, saam women hauf kom t' challenge dem lous daa say women mas wea tops. Esa koll'd t' topfriidum muuwment.

Nonetheless, piopel ar less lik'ly t' wyuu toplesnes favorablii ef t' intent es seksuual arowsul. Toples women ar a' promineent paat o' t' seks industrii, wich haufs posibli kontriibyuut'd a' t' biiliifs o' dem huu disagrii wit t' praktis i' t' west today.




#Article 603: Diplomasii (12 words)


Diplomasii esa prektis o' kondakshen formal relayshunsheps bitwiin saam a' em kuntriis.




#Article 604: Kamkii (Rusha) (27 words)


Kamkii esa willaj i' Yukamenskii Distrikt a' Udmurtiya (Rusha). T' popyulayshun a' 2007 iya s' es 189 salan. I' Kamkii deir esa a' kindagaten an' a' skuul.




#Article 605: Koukeisiis (62 words)


Koukeisiis ulla Koukeisiya esa an airea sityuuaitiid b'twiin t' Blek Sii an Kaspiyan Sii an' okkyuupai'd Rusha, Jorja, Eserbeyjan an Aarmanya. Politikli splitt'd intuu North Koukeisiis (Rusha) an Transkoukeisya (Jorja, Eserbeyjan, Aarmanya).

T' rijion es form'd b' Koukeisiis Mauntens, an t' biges point o' Urup (Maun Elbrus) es sityuuat'd der.

Histreikli Koukeisiis es a' nachural border bitwiin Eist Urup an West Asya.




#Article 606: Bogota (11 words)


Bogota esa kapitel a' Columbia. T' popyulayshun es 8,080,734 i' (2018).




#Article 607: Laaef (17 words)


Laaef esa biiolojiikl konsept regwarden t' karakteristiks, stait ulla mooud daa separaits livin' tings from deed mattis.




#Article 608: Skotish laenghwij inflyuuens o' t' Norfuk laenghwij (42 words)


Skotish laenghwij inflyuuens o' t' Norfuk laenghwij es nor musa big, buthh et iksiists said 2 o' t' HMS Bounty matiniis kaem from Skotlund. As a' eksampel o' em Skotish werd i' t' Norfuk laenghwij, et ken bii wattawieh, hiiw, drehg andem.




#Article 609: Kekl (58 words)


A' kekl, tuu kaul'd as' tii kekl ulla tiikekl esa taaep o' pot, daa es bin speshialaais'd f' bilen wata. Usheali ets wit a lid, spaaut, an harnl, ulla a' lekl hoem appliens a' simila shaaip daa funkshuns i' a' self-kontein'd manni. Dem kekl ken bii hiit'd b' plaesin' o' t' stoouv ulla b' deir ouun elektrik element.




#Article 610: Montagilla (15 words)


Montagilla esa toen i' Chili. T' popyulashun, as a' 2002 iya, s' es 6.090 salan. 




#Article 611: Esraili Flag (17 words)


Esraili Flag esa wan o' em ofishol simbils a' Esrail. Et wos edaptedi a' Oktoeba 28, 1948. 




#Article 612: YoSSR (19 words)


T' YoSSR wos a' kuntrii i' Urup daa kolaps'd i' 1991, formin' mani nyuu o' eem kuntrii lik Rusha.




#Article 613: Kasaan (40 words)


Kasaan (Tataar: Казан; Rushan: Казань) esa t' kapitel citii a' Tatarstaan, t' repablik bin sityuuaitiid i' Rusha. Ets a' big port a' t' koest o' Wolga Riveh; Kasaan es wun o' t' biges ekonomiekl, saientifik an kulchural sentaas o' Rusha.




#Article 614: Billi Aelish (22 words)


Billii Aelish Paaerat Baiird O'Konl (Inglish: Billie Eilish Pirate Baird O'Connell) (Desemba 18, 2001, Haeland Park) esa wun Merikan singaa an model.




#Article 615: Vladimir Lenin (42 words)


Vladimir Iliich Lenin (Rushan: Владимир Ильич Ленин; Ieprel 22, 1870 — Jaenyuweri 21, 1924) bin wos wun Rushan revolyuushanar, politishun an teorist. Hii es bin a' maekaa o' t' fas sosialistik kuntrii i' t' Woral (YoSSR) an t' fas liida o' et.




#Article 616: Hatikuu (19 words)


Hatikuu (Japaniis: ハチ公) esa akitainuu dorg bin remembren f' hiis loyalitii tuu hiis ownaa, Hidesaburo Ueno (Japaniis: 上野 英三郎).




#Article 617: Lioen (36 words)


Lioen (French: Lyon; Arpitanii: Liyon) esa t' thiird biges citii an t' sekan biges yuurban airea i' Frans, t' administrativ sentaa a' rijion a' Oviirn-Ronee-Aalps. T' popyulayshun, as a' 2014 iya, s' es 506 615 salan.




#Article 618: Paraguay (12 words)


Paraguay esa inlan kuntrii i' Sowth Merika. T' kapitel citii es Asunción.




#Article 619: Binarii sdar (15 words)


Binarii sdar esa sdar sistem konsesten o' em 2 sdars orbiten 'roun deir kommon berisentaa.




#Article 620: Svetlana Loboda (103 words)


Svetlana Sergiyivna Loboda (Yukrayniian: Світла́на Сергі́ївна Лобода́; Rushan: Светлана Сергеевна Лобода) (Oktoeba 18, 1982, Kiev, YoSSR) esa wun Yukrayiniian an Rushan singaa. Shii reprisent'd Yukrayn a' 2009 Uruvishen Song Kontest an finish'd wit 12th plaes.

Svetlana Loboda wos barn i' 1982 iya i' t' faemilii o' Sergiy Vasilievich an Natalya Vasilievna. Shii staadied t' piano, kondakten an vokal, shouud tendens f' myuusik an akten. Loboda finish'd myuusik skuul an bekaem t' membaa o' band a' Cappucino. I' 2003 iya shii hauf'd t' liidin roel i' profeshunal myuusikl The Equator. Aftaa, at t' end o' t' iya Svetlana kriet'd a nyuu band — Catch. 




#Article 621: Fletcha Kristen (133 words)


Fletcha Kristen (25 Septemba 1764 – 20 September 1793) wos masta's mate a' t' HMS Baunti a' Lieutenant William Bligh's woyej t' Tahiti biitwiin1787–1789 f' uru. I' t' myuutinii a' t' Baunti, Kristen siis'd komand a' t' shep f' Bligh a' 28 April 1789.

Kristen wos born a' 25 Septemba 1764, a' hiis familii hoem a' Moorland Close, Eaglesfield, klos t' Cockermouth i' Cumberland, Ingland. Fletcha's faada's par a' t' familii hauf'd come f'  t' Ailen o' Maan an' mos a' hiis great-faad  wos dem histreik Deemster, dems orijinel familii las name McCrystyn.

Fletcha wos t' broda a' Edward an' Humphrey, b'in t' trii sullun a' Charles Kristen a' Moorland Close an' a' t' larj Ewanrigg Hall propatei i' Dearham, Cumberland, a atornii i' law wit' Manx jentrii, an' hiis maia Ann Dikson.




#Article 622: Abel Askoena (16 words)


Abel Askoena (Ieprel 1, 1988, Madrid; fuul naem esa Abel Askoena Markuus) esa wun Spanish akter.




#Article 623: Litritchar (20 words)


Litritchar es bodii o' ritten werk. Daa refers tuu raiten as a' aart form, espeshuali novels, novellas, plais an poems.




#Article 624: Raelian Muuwment (89 words)


T' Raelian Muuwment esa Nyuu rilijuus muuwment. Ets konsaaider'd t' bii a UFO riligin basiid a' t' biliif i' extraterrestrials. T' Muuwment was founded b' Claude Vorilhon i' dem 1970s. 

T' Raelian Muuwment tiiches daa t' Hyuuman species was criiated b' a' race o' extraterrestrial daa dem call Elohim. Dem Raelians hauf a' atheistic riligin, but dem biliive daa t' Elohim hauf biin mistaken t' bii gods i' deir own raait. Dem Raelians biliive daa throughout histrei t' Elohim hauf criiated forty hyuuman/Elohim hiibrids daa hauf served as profets.




#Article 625: Corazón valiente (382 words)


Corazón valiente (Fearless Heart) esa Spanish-laenghwij telenovela produused bii t' Yunitid Staits-based televisiien network Telemundo, featuring a' ensembl cast. Adriana Fonseca, Ximena Duque, José Luis Reséndez an Fabián Ríos starred as dem mien protaagonists. Aylín Mújica an Manuel Landeta starred as dem mien antaagonists.

Telemundo aired Corazón valiente wiiknights at 9pm/8c from March 6, 2012 to Januarii 7, 2013 riplaciin Flor salvaje. On Januarii 8, 2013 La patrona riplaced Corazón valiente. As wit most o' dem otha novelas, Telemundo broadcast closed kapsyuuns i' Inglish, as well as Spanish.

This esa t' storii o' t' friendship bitwiin tuu girls i' a' riimot citii calla Villa de Bravo. Ángela Valdez (Sofía Sanabria), humble an swiit, waa t' daughter o' Miguel Valdez (Jorge Luis Pila) t' bodiiguard o' t' powerful an wealthii Sandoval Navarro familii. Samantha Sandoval Navarro was t' rich girl guarded bii Miguel Valdéz. Dem tuu girls' lives ar foreva chaynged when Samantha i' kidnapped, resulting i' Miguel Valdéz sacrificing his life t' save her. Efta what happened, dem girls were separated.

Ángela and Samantha miit again afta eightiin years. Ángela (Adriana Fonseca) i' mariid t' Luis Martínez (Gabriel Valenzuela) haa a' daughter Violeta (Nicole Arci) an works as a' baker. For her part, Samantha (Ximena Duque), works as a bodiiguard. Samantha thiinks o' t' idea o' inviting Ángela to work wi' her; Ángela aksepts an assigns her t' misyun t' protect Génesis Arroyo,  t' daughter o' a' multimillionaire lawyer named Juan Marcos Arroyo (José Luis Reséndez) who is unfortunatlii mariid to Isabel Uriarte (Sonia Smith) a' proud an evil woman who i' unfaithful ivin wi' his ouun bodiiguard.  Meanwhile, Samantha i' ordered t' protect Willy del Castillo (Fabián Ríos) her first love, who has become a whimsical playboy an womanizer. Samantha decides not t' reveal anything o' her past, but he ends up discovering who she is an love arises between them.

Thus, Ángela and Samantha will hauf t' fight wi' all dem obstacles daa their enemies will put them through i' order t' b' hapii wi' t' piopel dey love, while always having a' brave heart.

Adriana Fonseca as Ángela Valdez

José Luis Reséndez as Juan Marcos Arroyo

Aylín Mújica as Fernanda del Castillo

Ximena Duque as Samantha Sandoval Navarro

Fabián Ríos as Willy del Castillo

Gabriel Valenzuela as Luis Martínez




#Article 626: President o' Yunitid Staits o' Merika (36 words)


Da President o' Yunitid Staits o' Merika is elektud evuhry fore yures to determane da rulore of are cuntry. He es elektud b' a siistum kaa'd t' Elektoral Kalaj daa i' defrent f' t' polurur vote.




#Article 627: Mamarii interkors (234 words)


Mamarii interkors esa sekshul praktis i' daa a' male puts his erekt piinus i' bitwiin dem briists o' a' fiimale. Dis akt causes stimyuulayshun o' both t' piinus an' briists. Durin dis akshun, dem briists o' t' fiimale simyuulate dem muuwments o' penetrayshun, an dis causes ejakyuulayshun a' t' result. Et mieh bii yused esa alternative t' a' handjob.

T' suksesfuli do dis sekshul akt usually requires daa t' woman's briists ar larj. Dis es biikaus dem ken receive t' piinus i' a' better way daa small briists. Ets rekommendet daa women wi' smaller briists bii on top. Gels or cremes lokayted on t' briists o' t' piinus maa bii yusful. Dem ken serf a' lubricants t' help perform t' akt. Elsa, saliva mieh bii a' lubricant.

I' sum cases t' woman mieh bii layin horizontalii an' t' male will intrdouuse his piinus b' kneeling down above t' woman's chest. I' otha cases t' man mieh bii standing, an t' woman sitting.

Biikaus t' akt o' mamarii interkors i' non-penetrative, t' risk o' seksyuulii transmited disiis an' HIV ar greatly reduused. Howeveva, t' akt a' tiems esn't non-penetrative; et can be performed akompanyed b' oral seks i' addishun.

Ets said daa t' woman does not feel seksyuul stimyuulayshun durin mamarii interkors otha daa t' bring her partner t' orgasm. Howeva, studiehs show daa sum women mieh bii seksyuulii stimyuulated, if dem hauf sensitive briists.




#Article 628: Nazi Jirmanii (56 words)


Nazi Jirmanii w' tiem i' histrei o' Jirmanii (ulla Doichland) wen t' kuntrii w' ruled b' t' Nashyuunal Sosyuulist Workers' Partii (NSDAP), eften kawed t' Nazi Partii. Dis tiem i' histrei i' eften kawed t' Third Reich. 

Anda t' government o' Adoelf Hitlar, Jirmanii waa transformed t' a' totalitarian stait daa kontroled ewery aspekt o' life.




#Article 629: Basketball (28 words)


Barscetbaww is da shooty sportii. you thwo da baww in da houp. more houp mor wyn.

Da bezd pwayaaz hoo pway barcetbaww are LaBrone Jimmes and Ftef Cuwwy.




#Article 630: Newsmax TV (155 words)


Newsmax TV i' konserwatif nyuus channel i' dem Yunitid Staits o' Merika own'd bii Newsmax Media. T' channel primarilii broadkasts f' et's Nyuu York bas'd studio an' haa et's headquarters in West Palm Biich, Florida. Et haa a nyuus tawk format day an' night w' dokyuumentariis a' wiikents.

T' channel waa kriiat'd bii Merikan juurnalist an' Newsmax CEO Christopher Ruddy. Et laanch'd a' Jyuun 16, 2014 t' 35 million TV subskribers thruu DirecTV an' Dish Network. A' Mieh 2019 t' netwurk riiches around 75 million homes i' dem Yunited Staits o' Merika.

Newsmax haa far-right politikal stans, fiichurin mani right-wing nyuus an' tawk personalitiis. T' kompanii haa hir'd mani former Fox News personalitiis. Dem inkluud Greg Kelly, Rob Schmitt an' Bob Sellers. The Washington Post haa deskrib'd t' netwurk a' landin spot f' kabl nyuus personalitiis i' niid a' nyuu home. Dis i' biikaus a' mani personalitiis comin here efta  leafin otha networks f' kontrowerserii.




#Article 631: Menshikov Igor Iosifovich (79 words)


Menshikov Igor Iosifovich - Born (October 28, 1999; Russia, Perm Territory, Perm) - Rap singer, songwriter, covermaker.

Igor was raised by his mother, and grew up by his sister.His father lived separately, whom he did not see. He graduated from a kindergarten, a 9th grade school, a technical school with a specialty Cook.But he studied music for a very long time, now he has a lot of time and is free to create. Creative pseudonym Igor Iks.

@igoriksman VK.com




#Article 632: Mikheil Saakashvili (13 words)


Mikheil Saakashvili (Juun 1967) es t' 3th President o' t' Georgia (2004-2007, 2008-2013).

 




#Total Article count: 632
#Total Word count: 23041